Göteborgsposten – 27 september 1864, sida 1

— Jag vet icke precist hvar hon är, förklarade Jane. Hon bor någonstädes i närheten af Hyde Park, tror jag, och jag tviflar icke på att vi lätt kunna finna henne. När jag skrifver till henne, adresserar jag mina bref till en boklåda i den trakten, enligt Clarices föreskrift, och på den kan man förmodligen ge mig hennes adress, Ack, pappa, hvad jag längtat efter att gå dit och fråga efter den! — Det kan du göra straxt, sade earlen med rättfram ton. Blir du färdig om en timma? — Jag blir färdig inom fem minuter, svarade Jane och glädjens tårar stodo i hennes ögon när hon lade ifrån sig sitt arbete. Lord Oakburn ringde och en betjent kom in. — Vagnen för lady Jane, sad han. Men innan betjenten hann aflägsna sig, sade Jane: — Vänta ett ögonblick, Wilson. Pappa, jag tror det blir bäst att jag ej åker dit. Jag vill heller gå helt enkelt. — Det skall du icke göra, sade earlen. Hör du, karl? Hvarför står du och gapar? Genast vagnen för lady Jane! Wilson ilade ut. Den nye betjenten hade blifvit van vid earlens vredesutbrott, men oaktadt sin häftighet var han en god husbonde. Denna gång sökte Jane att få sin vilja fram och sade : — Tänk litet efter, pappa! vore det icke bäst att un