exempel af våra norska bröder. 2 — Göteborg d. 24 September 1864. Landstinget. Sammanträdet igår börjades med granskning af det förslag som den dertill nedsatta komiteen ingiirvit, till reglemente för bildande af förlikningsnämnder å landet. Komiteens förslag antogs i dess helhet, utom hvad beträffade första punkten, hvilken omredigerades i enlighet med ett förslag af löjtnant Gyllensvan. Någon diskussion föranleddes af detta förslag, men såväl ordföranden som andra ledamöter at tinget erinrade att reglementet enligt tingets beslut blott skulle utgöra ett slags fingervisning i detta afseende tör kommunerna, hvilka ingalunda af tinget kunde åläggas att ställa sig detsamma till bokstatlig efterrättelse eller ens att bilda förlikningsnämnder. Dessutom skulle en paragraf införas om att nämnden lemnar sitt biträde utan kostnad. Den nedsatta komiten för uppgörande af tingets inkomstoch utgiftsstat hade inkommit med sitt betänkande. Komitgen hade fått i uppdrag att bestämma den ränta som länssparbanken borde betala på de tingets medel som i densamma insattes, och föreslog nu att tinget måtte afstå från ränta, då det ju i alla fall åtagit sig att betäcka den tillfölje af förvaltningskostnaderna uppkomna bristen, Detta förslag förkastades dock af tinget, som bestämde att gällande ränta skulle å penningarne uppbäras. Komiteen hade vidare till aflöning åt statens folkskoleinspektör för det biträde han, enligt ett föregående beslut, skulle anmodas lemna för folkskolornas förbättrande inom länet, föreslagit att inspektören skulle åtnjuta en ersättning af 10 rdr tör hvarje dag han, utom den tid han i statens tjenst borde uppoffra, biträdde vid ordnandet af en skola. Komiterade föreslogo att för detta ändamål skulle anslås 1,000 rdr. Efter en diskussion, hvilken ej innebar något af intresse, förkasta des komiterades förslag och beslöts att åt en komitå skulle uppdragas att träffa aftal med inspektören samt bestämma sättet för hans verksamhet. Till ledamöter i komiten utsågos ordföranden i tinget landshöfd. Ehrensvärd, kontraktsprosten Lindskog och v. pastor Nillberg (den sistn. efter lottning med civilingeniör Norrman). Det af komitåen föreslagna anslaget af 1,000 rdr bifölls. Komiten hade vidare föreslagit att ledamöterna i de af förra tinget nedsatta utskotten skulle tillgodonjuta ersättning för sina resor till och från komiteernas mötesplatser efter samma beräkningsgrund, Bom är för landstingsmäns resor gällande. Detta förslag antogs, liksom det förslag af komiteen, att de ersättningar som skulle utgå för timade hagelskador skulle af landstingets kassa förskotteras tills beloppen hunnit vederbörligen uttaxeras. Komiterade föreslogo slutligen att tingets behållning från förlidet år, 12,881 rdr 87 öre, måtte reserveras till framtida behof, såsom byggnader af arbetsoch sjukhus m. m. samt att ett lika belopp som förlidet år skulle uttaxeras. Detta törslag väckte motstånd, isynnerhet af hr O. Evers, som trodde att man ej kunde stå till svars för sina kommittenter om man i dessa tider pålade en ny skatt, då man hade tillgångar, som gjorde den öfverflödig. Hvad beträtfade nybyggnader borde länet liksom staten inslå lånevägen, då det gällde saker som lände till framtida nytta. Ordf. erinrade att ständernas mening med att anslå en del af bränvinsskatten till landstingen ej varit att göra uttaxeringen öfverflödig. Etter någon ytterligare diskussion beslöts i enlighet med ett at hr Thorburn väckt förslag, att uttaxeringen för nästa år skulle verkställas med hälften af det innevarande årets. Val af revisorer för landstingets räkenskaper företogs nu och utsågos härtill häradshöfd. C. A. Svalander, kronofogde L. J. Hedenskog samt boktryckaren S. A. Hedlund. Till dessas suppleanter utsågos handl. J. D. Palmgren, grosshandl. C. D. Lundström och kommissionslandtmätaren S. N. Bårström. Till revisorer för sparbankens räkenskaper utsågos häradsskrifvaren C. G. v. Wachenfeldt, landtbrukaren J. F. Pettersson och förre riksdagsmannen Rundbäck, samt till suppleanter byäldermannen A. Noren och fabrikör Hasselgren i Mölndal.