Göteborgsposten – 23 september 1864, sida 1

pastorat från Orousts och Tjörns provincialllkaredistrikt, då denna del derigenom skulle få svårt att Diskussionen förklarades härmed afslutad. Vägkomiten beslutades vid anställd omröstning skola upphöra. — Betänkandet skall jemte : handlingar ötverlemnas till kgs bfhde för vidtagande af de åtgärder kgs befhde finna lämpligt. Kapt. Proschwitzs motion om återtagande af landstingets nästlidet år fattade beslut, det kostnaden för vägförbättringar hädanefter ej skola betalas af kommunen utan af landstingskassan, blef vid anställd votering antagen. Tullinsp. Bundsens förslag ang. framställning till K. M:t om statsanslag till en extra provincialläkare vid köpingen Lysekil, jemte rektor A. Holmertzs, O. Börjessons och Carl Larssons om under. framställning, att för Wotte härad en extra provincialläkarelön måtte anslås af de medel Rikets Ständer för detta ändamål beviljat, eller vid nästa riksdag kunna komma att bevilja — företogos deretter till behandling. Ordf. upplyste att löner förl. riksdag anslagits för extra provincialläkare i landsorterna mot fri bostad. sEn sådan lön ställdes äfven till detta läns disposition, men mer än denna torde ej vara att påräkna. Tullinsp. Bundsen upplyste att innevänarnes antal inom den trakt för hvilken han talade uppgår till 8.500. Kommunalstämmorna i nejden ha uttalat önskan att en dylik lakarebessattning måtte inrättas. Provincialläkaren i distriktet hade lemnat ett intyg om nödvändigheten af motionens bifallande. Rekter Holmertz utvecklar äfven skälen för sin motion, hvilka lhikaledes äro af talande beskaffenhet. Kyrkoh. Rhodin bestrider den del af hr Bundsens motion som afser att skilja en del at Morlanda söka läkare. Tror att Lysekil nog skall kunna aflöna sin badläkare utan att taga en del af nämnde socken, till det distrikt som provincialläkaren i Lysekil skulle tilldelas. ; Löjtnant Gyllensvan tycker rektor Holmertz andragande vara oklart, enär provincialläkaren just flyttades från Strömstad, emedan Wette härad oftast begagnar läkare i Fredrikshall. På hvar tredje mil utefter kusten finnas läkare. De ordinarie läkarne inom länet ha ej fullt sex qvadratmil hvardera; inom Elfsborg finnes blott en läkare på hvar tolfte qvadr. mil; inom Småland blott en på hvar adertonde qv. mil. Det skulle vid så gynnande förhållanden synas obilligt att begära understöd och kunde i framtiden väcka misstro mot länets framställningar om anslag och mot behofvet deraf. Tullinsp. Bundsen tror att läkaren på Oroust och Tjörn skulle bli fullt ersatt för förlusten i praktik genom att slippa ifrån vården öfver ett par tusen personer. Rektor Holmertz medger att Wette härad för några år sedan visade sig likgiltigt för att ha läkare men det har nu kommit på bättre tankar. Anställer en jemförelse med antalet läkare inom andra län, hvaraf visar sig att Bohuslän har minsta antal. Kristian Larsson tror sig veta att provincialläkarne äro skyldiga underkasta sig de förändringar af distrikten som kunna komma att bestämmas. Löjtn. Nykander föreslår att öfverlemna saken till kgs bihde, då en stor del af landstingets medlemmar ej kunde ha kännedom om dessa aflägsna orter af länet. Sedan diskussionen förklarats afslutad, bifölls vid anställd omröstning löjtn. Nycanders nyssnämnda törslag. Kapt. Proschwitz hade inlemnat motion om anslag af 500 rdr rmt till fördelning bland länets lägre elementarläroverk, med 250 rdr till Uddevalla, 75 rdr till Strömstad, 50 rdr till Marstrand, 50 rdr till Kongelf och 75 rdr, allt rmt, till uti Göteborg studerande ynglingar från länets landsbygd, att såsom premier för flit och skicklighet utdelas. Kapt. Proschwitz föreslår att summan skulle vilkorligt ökas till 750 rdr, då Majo:nas läroverk blifvit i motionen förbigånget, i förmodan att Carl Johans församl. skulle tå behålla den förut omhandlade andelen af bränvinsskatten, men sedermera blifvit upplyst att densamma går förlorad, hvarföre en summa al 250 rdr föreslogs äfven åt detta läroverk. Tal. erinrade för öfrigt, att en stor del af elementarskolornas ungdom består af allmogens barn. Har iakttagit att premier verka välgörande inom folkskolan. Detsamma är troligen fallet inom elementarläroverken, men dessa sakna medel till dylika premier. Rektor Holmertz frambär sin tacksamhet till motionären. Tror att ett beslut i denna riktning ej är för tinget främmande eller ovärdigt. Hvarför skulle vi öfvergifva ungdomen då den lemnar folkskolan och ipträder i elementarskolorna, hvilka nu äro ett slags högre folkskolor i egentlig mening, der allmän bildning af folket inhemtas. I Strömstads elem.-läroverk äro 23 af lärjungarne från landet eller söner af fattigt folk inom staden. Utom Göteborgs och Kungelfs skolor ha inga skolor inom länet medel till premier. Flit och sedlighet bör visserligen ha en renare källa än yttre belöningar, men menniskonaturen är nu en gång sådan, att dylika yttre uppmuntringar äro af nytta. Tror att beviljandet af motionen skulle lända tinget till heder och verka välsignelserikt. Hr Berg tror ej att tinget kan bättre använda summan än på föreslaget sätt. Löjtn. Gyllensvan betraktar ej frågan som en länets gemensamma angelägenhet. Om emellertid så är fallet, borde man förut tänka på att tillfredsställande ordna de nödvändigaste solkskolorna. Talar för att afsätta ett litet kapital till småskolorna. Borgm. Rhodin erkänner vigten af premier, men tror det ej vara skäl att dela på medlen. Då rikets stänIn der äro elementarskolornas verksammaste mälsmän se bör tinget vara folkskolornas. 1 Major Silfversvan önskar, att man i detta hänseende blott bör se folkskolan till godo u Kapt. Proschwitz tror ej att man bör egna sig åt s. en gren ensamt. Folkskolan har redan fått och sär i anslag. Prosten Landberg framhåller tvenne betänkligheter: Finnas tillgångar i tingets kassa — och är det li ej skadligt, att anslaget ej blir permanent. Gillar för m öfrigt det ädla och vackra i motionen. 8 Kontr.-prosten Lindskog. GH.... Inter 1