Göteborgsposten – 16 september 1864, sida 1

— Hvilken affär? — Om mr Crane. Jag är rädd att det blir ett af de brott, som aldrig komma i dagen; det har funnits några sådana. Saken är den, att om en sak icke utredos som sig bör genast, tjenar det icke till något att sedan taga upp den. Det har jag ofta märkt — Ni har väl då lagt ner den? — Ja, det har jag; det var ingen anledning att hålla den uppe. Det förstås dock, att den alltid hålles uppe i en mening af ordet, ty om något nytt rörande den uppdagas, så äro vi färdiga att ta ihop med den. Sådant kan inträffa ännu, sir. Mr Carlton nickade, och inspectorn skyndade åter, så fort hans ben kunde bära honom, att uträtta andra ärenden. Mr Carlton gick in i matsalen och öppuade sitt bref. Ett moln steg upp på hans panna, under det att han läste det. Låt oss titta öfver hans axel. Käre Lewis. -Jag blir dig förbunden, om du icke besvärar mig med flera tiggarebref; du vet ju, att jag aldrig tålt sådana. Du säger, att jag rådt dig att gifta dig. Det har jag gjort, men jag har icke rådt dig att gifta dig med en adelsmans dotter, och jag kunde aldrig tro, att du skulle vara nog enfaldig att göra det. Giftermål mellan personer af olika stånd slå illa ut på hundrade sitt, men det blir nu troligtvis din och din frus affär. Jag ämnar icke gifva dig några flera penningar — och det beror på