Göteborgsposten – 8 september 1864, sida 2

AR ) YJUEE 9 ait naitre les belles choses! Depuis le paysan jusquau ministre, au roi, Tous les grands travailleurs le disent comme moi. RK Fader Ensantin — Saint Simonisten — Degross d. 2 d:s på Pre Lachaise, nära Saint Simon, stiftare af den skola han tillhörde. Alla samla Saint-Simonister hade infunnit sig i sorgehuset, för att åtfölja vännen och öfverhufvudet. Endast blommor prydde den afidnes kista. Inga kyrkliga ceremonier egde -um och ingen prest följde, enl. den aflidnes uttryckliga önskan, liket, som bars direkte till kyrkogården. Fader Enfantin hade förblifvit la sina åsigter trogen, sade vid grafven J. pereire. ÅJag har, yttrade denne, läst hans testamente; det är märkvärdigt. Han återkallar intet, står fast vid sina läror och tager ej tillbaka en enda af sina satser. Antalet af dem, som följde likvagnen, var stort, nära 3,000 personer. Man varseblef inga arbetare; bland de närvarande sågos deremot J. Pereire, Louis Jourdan (i Sicle), Felicien David (den berömde kompositören), Laurent (den republikanske solkrepresantanten) Garnier-Pages, Millaud (f. d. associ med hr Mires och nu egare af Petit journal, som gör stora affärer), Perdonnet (en af direktörerna vid Lyon-banan), Sauvestre, Corbon (f. d. representant och republikan), A. Gu6roult (i Opinion Nationale), dEichthal (bankir), Lachambaudie, Vingard, Duveyrier, Blaunt, Blaise (f. d. folkrepresentant) och många andra, liksom äfven ett stort antal elegant klädda damer, som alla följde liket till fots, fastän den aflidnes boning låg mer än en timmes väg från kyrkogården. Vid grafven talade Gucroult, Arls Dufour och d:r Guyot. Arles Dufour tillkännagaf för den aflidnes vänner, att denne utnämnt honom till skolans chef och att han (Dufour) skulle söka att, tillsammans med de vänner, som varit den döde tillgifna och hvilka skulle fortsätta hans verk, lösa sin höga uppgift. Alla de närvarande trädde nu fram till grafven, hvilken af damerna öfverhöljdes af blommor. De gamla Saint-Simonisterna, till största delen män med snöhvitt hår, förblefvo länge samlade omkring den halsöppna grafven; alla syntes djupt gripna och flera, såsom Arles Dufour och J. Pereire, gräto bittert. På aftonen skulle SaintSimonisterna hålla stor sammankomst, dervid den aflidnes testamente skulle uppläsas. Arthur Enfantin, den hädangångnes son, erhåller sin fars plats, hvilken inbringar 30,000 francs. Polisen var vid likbegängelsen ej representerad. Man såg åtminstone icke till någon polisagent i uniform. Rörande de för det hiskliga mordet på hr de Lassalle och hans trenne tjenare dömda brottslingarne, Latour (dömd till döden) och Audouy (till lifstidstängelse) skrifves från Foix, der de sitta fångna, under d. 30 aug., att Latour gjort det häftigaste motstånd mot de väktare, som skulle pålägga honom kedjor, hvarföre han äfven klädts i tvångströja. Rundtomkring den halmsäck, på hvilken han ligger, äro äfven andra halmsäckar uppresta, för att han icke skall krossa skallen mot väggen. På tvenne dagar hade han ingenting ätit eller druckit, fastän man bredvid honom ställt bröd, drufvor, persikor, vatten och vin. Han bedyrar alltjemt sin oskuld, men tror, att man skall föra honom till schavotten och först der gifva honom nåd. Han tror detta, derföre att domaren belagt honom med dödsstraff (la peine de mort), men ej dömt honom till att afrättas (å la peine capitale). Åt döden är han hemfallen alltifrån sin födelse, och det är likgiltigt om den drabbar honom å la sauce tomate eller å la sauce piquante. Han har redan diktat en guillotinmarseljäs, som han tänker sjunga på vägen till schavotten. Den sista versen deri lyder sålunda: Allons, pauvre victime, Ton jour de mort est arrivå. Contre toi de la tyrannie Le couteau sanglant est lev. Den advokat, som fört Latours försvars talan, erhöll dagen förrän domen föll ett bref, med Paris poststämpel och E. J. i sigillet, I detta bref bedyrades högtidligt den anklagades oskuld. Den anonyme brefskrifvaren sade sig ensam ha föröfvat de förfärliga mordgerningarne i slottet Baillard och stå på vippen att lemna Frankrike. Presidenten vid assisrätten i Faix erhöll ett likadant bref från Baden. Den andre dömde, Hercules Audouy, : synes mycket lugn och fast och visar sin förundran öfver, att man ej dömt äfven honom till döden. Man uppmanar honom ifrigt att afgifva bekännelse, men han svarar ständigt: -jag kan endast vinna derpå, att jag talar, men jag vet ingenting. Hr Jouffroy, son till den berömde filosofen, har erhållit tillåtelse att i Paris utgifva -sen ny tidning med titeln ÅLe suffrage universel. I Rom afled den siste i förra månaden kardinal Savelli, född på Corsica år 1792, hvilken under lång tid varit guvernör i Rom och minister.