Göteborgsposten – 8 september 1864, sida 2

Fran Utlandet. De af danska tidningarne offentliggjorda utskottsbetänkanden i riksrådet, behandlande den politiska sidan af dansk-tyska frågans utveckling, ha gjort ett för Preussen högst ogynnsamt intryck i Frankrike. Tidningarne draga af nämnda aktstycke den slutsatsen, att hr v. Bismarck ända till dagen före konung Fredrik VII:s död varit Danmarks ifrigaste vän, men sedan blifvit helt och hållet motsatsen. Den preussiska politiken benämnes derföre äfven schakalpolitiken. De utländska tidningarne innehålla korrespondenser från lägret vid Chålons, hvilka angifva att kejsaren umgås på vänligaste fot med sina soldater samt är gemytlig och vänlig emot alla, lefnadsfrisk, glad och uppsluppen tillochmed. Ilvarje truppkår har inom sitt läger ett monument, hvilket står midt i lägret och är af någon konstnärs hand, som tillhör denna kår. Vid en kår hade en kapten Meyret sålunda utställt en staty i krita af la France (3 metres hög), hvars venstra hand håller regementets år 1843 utdelade, men sedan i krigen på Krim och i Italien i trasor skjutna fana, under det hon med hufvudet trotsigt vändt mot norr med högra handen griper efter svärdet. Vid hernes fötter ligger en i sten huggen rulle med inskriften: -Les traites de 1815 nexistent plus. Kejsaren betraktade noga statyen, likaså preussiske krigsministern von Roon, som befinner sig i lägret. hapt. Meyret, tastän skicklig tecknare, hade dock aldrig skulpterat, förrän han nu började och inom en månad fullbordade statyen. — Ej mindre än 14 turkiska of ficerare befinna sig i lägret med sin gouverneur de guerre. I prins Humberts svit be finner sig äfven den på sin tid mycket om talade furst Pallavicini. Inga ryssar eller en gelsmän synas till. F. d. ministern Persigny har vid ett ge neralsråds (landstings) öppnande, för hvilke han är ordf, sagt, att den generation förs måste dö ut, som lefde år 1848, innan Frank rike skall återfå sin förlorade frihet. Denn