Göteborgsposten – 6 september 1864, sida 2

ligen erhöll från dödsstraffet. Den 17 Aug. leddes han jemte tvenne af sina kamrater af lägre rang ut på glacisen af Warschau citadell. En person at den olyckliga trion sväsvade redan i galgen. De båda andra höllos färdiga under den olycksbådande ställningen. De voro klädda som botgörare, voro barfotade och barhufvade samt hade galgrepet artistiskt arrrangeradt kring halsen. I detta hemska ögonblick syntes en kosack galoppera fram, viltande med ett papper i handen. Det var en benådning, hvilken sålunda tillkännagafs på det gamla, lika mycket barbariska som romantiska maneret. Den oväntade mildheten, som ingen vågat hoppas på eller drömma om, grep alla de närvarande så mycket mera, Som den tillkännagass genom en dylik coup de theatre. Många gräto, alla erforo en känsla af ett slagg tacksamhet för czaren. Modren till den unge Landowzki, som aldrig kunde hoppats att i Warschau erhålla audiens hos czaren, synes ha utan tillåtelse passerat polska gränsen och begifvit sig till Kissingen, der hon i parken, i åsyn af hela den eleganta och högt uppsatta verld som trängdes kring monarken, kastade sig för den: nes fötter. Özaren reste henne vänligt upp och beviljade med ens hennes bön. Tillochmed de ryska soldater, som blifvit beordrade öfvervara exekutionen, förenade sig i hopens glädjerop då de sunno att den afskyvärda ceremonien skulle inställas och att det offer som skett var tillräckligt. För ett ögonbliok gjorde man eftergifter i den vanliga gatudisciplinen i Warschau. Folket tillläts att nalkas galgen, och då fångarne gingo utför den kulle, på hvilken galgen var rest, tryckte hopen deras händer och bjöd dem cigarrer. Indu-tripalat-ets i Amsterdam (Palai van volksolyt) högtidliga öppnande försiggick d. 17 d:s. Festligheterna hade lockat talrika folkmassor från alla delar af landet till platsen och lära i sjelfva verket ha varit särdeles praktfulla. Byggnaden som är upplörd etter samma plan som industripalatset i London år 1851 är särdeles smakfull och bildar en iögonenfallande kontrast till Amsterdams för ötrigt temligen smaklösa offentliga och enskilta byggnader. Redan år 1853 utkastades planen dertill af en företagsam och energiskt industriell person d:r Sarphati. Svårigheter af alla slag fördröjde arbetets början ända till år 1858 och icke förrän i år nådde det sin fullbordan. D. 17 d:s firades som sagdt invigningen dera! med en musikfest hvarjemte en provisionel musikfest var anordnad i palatset samt illumi nation och fyrverkerier på aftonen upplyste gatorna, hvilka hvimlade af menniskor. Ostronkulturen. Den stora konsumtionen at ostron i Frankrike har gjort det till en nödvändighet att på allt sätt betordra ostronens tillväxt i ostronbankarne. Flera lyckade försök härmed ha redan gjorts, men största framgången synas likväl de hafva haft, som under loppet af förlidet och innevarande år anställts vid Rgaeville i departementet Manche, vid engelska kanalen. Dessa försök ha bland annat bevisat, att ostronen kunna fortplanta sig och växa till utan att det vatten hvari de befinna sig står i daglig förbindelse med hafvet. Man har nemligen genom dammar åstadkommit isolerade bassiner, i hvilka vattnet blott ifyllts allteftersom det afdunstat eller absorberats, och i dessa dammar ha ostronen utplanterats. På botten har lagts dels risknippor och med tjära bestrukna plankor, dels halfcylindriska tegelrännor. Sedan de till fortplantning bestämda ostronen bluvit lagda under dessa s. k. collecteurs, insläppte man i Maj månad förlidet är hafvets vatten i bassinen, hvarefter slussarne tillstängdes, för att först efter den förmodade utkläckningstidens utgång åter öppnas. I Juni och Juli månader nedlades ytterligare ostron; man ville derigenom försäkra sig om att fortplantningen kunde utsträckas under en tid af flera månader. Man höll sedermera vattenytan under hela tiden tillräckligt hög. Den 26 Aug. förlidet år anställdes en första undersökning i bassinen. Man fann kollektörerna ofantligt rika på yngel, då det å andra sidan ej sanns spår deraf hvarken i de närbelägna öppna ostronparkerna ej heller annorstädes i hafvet. De unga ostronen voro redan stora som våra 50-ören. Denna handtering hade således gjort en ny och vigtig eröfring. Man iruktade emellertid för vintern; men denna årstid törtlöt och var ganska sträng 142 oana Siv da unboa actranan ändå A 1