Göteborgsposten – 5 september 1864, sida 2

Humbert och prins Napoleon i lägret vid Chålons d. 30 aug., der han helsades med 101 kanonskott. KI. 7 e. m. var stor diner, till hvilken alla främmande officerare voro inbjudna. Den kejserl. prinsen skall från oktober månad som en vanlig skolgosse genomgå kursen vid Lycc Bonaparte. Underrättelserna från Algier äro stridiga; men med säkerhet väntas ett synnerligt kraftigt uppträdande af fransmännen. Den 31 aug. dog i Paris den berömde Saint Simonisten Enfantin, vanligen pere Enfantin kallad. Han var en af de förnämsta medlemmarne af den efter Saint-Simons död så mycket angripna och tillochmed rättsligt förföljda skolan. Franske senatorn Vaisse, en af kejsardömets administrativa notabiliteter, har äfven afgått med döden. Genom Vaisse har, liksom Paris, Lyon blifvit förskönadt och beqvämare inrättadt för militära operationer i händelse af oroligheter. Vaisse åtnjöt i hög grad kejsar: Napoleons förtroende. Det talas nu åter mycket om konung Victor. Emanuels ankomst till Paris i denna månad, med hvad skäl lemnas osagdt. Älven furst Couza af Donaufurstendömena väntas till Paris, hvilken händelse naturlitvis ger anledning till en massa politiska rykten. Underrättelserna från Mexico synas ange, att kejsar Max är en förträfflig regent och med hvarje dag sitter fastare på tronen. Hans popularitet ökas äfven dagligen, och kejsarparet helsas med jubelrop, för hvarje gång det offeniligen visar sig. Det säges åter, att expresidenten Juarez flyktat norrut, och expeditioner förberedas mot Monterey och Matamoras. I England skola nu inom armen införas Zändnadelgevär. Times beklagar att det ej skett förr. Uppfinningen af Zändnadelgevären är mer än 20 år gammal och sedan denna tid har England utgifvit o. åttliga summor för arsenalernas fyllande med Enfieldgevär. Hertigen och hertiginnan af Coburg befinna sig hos drottning Victoria, som skall tillbringa åtta veckor i Balmoral i Skotland. Drottn. af England har förlänat den store geologen sir Charles Lyell titeln baronet af det förenade konungariket. Drottn. har presiderat vid aftäckandet af en staty i Perth till prinsgemålens minne. Bland Polens damer har upptäckts en förbindelse, kallad ÅJernkedjan, hvilken har sin centralpunkt i Gnesen, med ändamål att understödja och befrämja upproret. Från Amerika skrifves d. 13 aug. D. 13 Aug. om natten marscherade tvenne kårer af general Grants arm till Deax Bottam, norr om Jamesfloden, och angrepo på morgonen sydtrupperna, som drogo sig tillbaka, tills de stodo 1 svensk mil från Richmond, der de fingo förstärkning och slogo de dem följande nordtrupperna tillbaka. Dessa skola ha tagit 8 kanoner och 500 man fångar. Deras förlust anslås till 1,000 man. Följande dag, d. 15 Aug., ryckte sydtrupperna framåt och angrep fienden i hans ställning vid Deax Bottam, men blefvo med stor förlust tillbakaslagna. General Grant har sedan dragit sina trupper tillbaka från norra stranden af Jamesfloden. I Maryland fruktar man åter för sydgeneralen Earlys inryckande. Enligt nordamerial Farragutts officiela rapport af d. 5 Aug. om operationerna vid Mobile, hade hans af 18 fregatter och pansarfartyg bestående eskader bragt Fort Morgans eld till tystnad och tilltvungit sig inträde i hamnen. Endast pansarskeppet Tecumsch blef förstördt at en undervattensmina och sjönk med nästan hela sin besättning. Derpå började förstöringen at sydflottiljen. Sydstatsfartyget Tennessee försvarade sig hjeltemodigt i halfannan timme och gaf sig först, då dess roder sönderskjutits. Nordsartygen Hertford och Oneida bletvo gjorda ostridbara, och Philippe brann upp under bataljen. Förlusten på Nordens sida angifves ttll 250 man, på Söderns till 300 man. till största delen fångar från fartygen Tennessee och Selma. Fästena Gaines och Powell gåfvo sig d. 8 Aug. Det förra hade proviant för ett helt år och var beväradt med 26 kanoner, besatt med 56 officerare och 818 man. Enligt sydstatsberättelser från New-Orleans af d. 7 aug., hade sydgeneralen Beauregard anländt till Atlanta i Georgien med 20,000 mans förstärkning mot nordgeneralen Sherman Till i de svenska och norska frivilliga. Dan t;a är nun kammen då i efter glnfaat värf