Göteborgsposten – 3 september 1864, sida 2

och Polissaker. kättegangs Poliskammaren. I går fortsattes förhöret med för rån häktade skomakaren Johan Lundberg och arbetskarlen Bernhard Olsson. Sedan sista förhöret hade i poliskammaren blifvit anmälat, att tvenne drängar, Jöns Nilsson och Johannes Andersson från Labacka i Kollereds socken, natten till d. 27 sistl. Juli blifvit bestulna på åtskilliga kläder, hvilka på beskrifning tycktes särdeles I kna de olika persedlarne i Lundbergs för tillfället vätt väl försedda garderob. Dessa drängar hade derföre blifvit till förhöret kallade. Lundberg, som först inkallades, uppgaf i afseende på de i hans bostad anträffade persedlarne, att han på en auktion i Lindome köpt en blå paletot och af en person i Holmakra en annan rock. Vidare hade van köpt en hos honom anvälffad mörk klädeskavaj f en bonde i Släp, ett par bla doffelbyxor på förstnämnde aunktion samt ett par andra dylika af samma verson i Släp. Ett par bruna byxor af engelskt skinn. made han köpt i staden och låtit förfärdiga på landet. Eu par rutiga byxor med väst skulle deremot tillhöra Bernhard Olsson, Olsson förnekade detta, modgaf att han några gånr begagnat de ifrågavarande byxorna, då han fått ana dessa af Lundberg. Dessa byxor hade L., emelan hvarje gång O. haft dem till låns, låst ned i en kista och hade de omkring en månad varit i Lundbergs ego. De båda bonddrängarne inkallades, och befanns det att de säsoma igenkände alla de persedlar, hvilka Lundberg påstod sig ha inköpt på så många olika håll. Jövs Nilsson var likväl egare till största delen af sakerna. Johannes Andersson igenkände en svart mindre rock och ett par dito byxor såsom sina. ku par byxor af s. k. engelskt skinn tillhörde dessutom en annan bonddräng vid namn Adolf Anderson, hviken ej var vid förhöret närvarande. En piga från samma ställe som bonddrängarne hade inställt sig och intygade, att kläderna verkligen voro drängarnas samt att de natten till den 27 Juli blitvit dem frånstulne. Diängarne berättade ang. förloppet vid stölden, att de alla tre solvit i en snickareverkstad på gården der de voro i tjenst. Denna ver d hade, såsom ofta vanligt på landet, varit utan lås, och hade tjufven den ifrågavarande natten smugit sig in derstädes, utan att de vaknade samt stulit de på väggen hänvande kläderna. Lundberg hade vid ifrågavarande tid befunnit sig på orten, kl. 11 på aftonen d. 27 aflägsnat sig från ett ställe, der han utfört skoarbete och vid midnatten varit inne i en af granngårdarne. Man inser att det härigenom blir ännu sannolikare att Lundberg är tjufven. Emellertid förklarade L. då han fick veta hvad som ytterligare lades honom till last, att han vdhölle hvad han förut yttrat, men framdukade dock straxt derefter den historien att Jöns Nilsson för någon tid sedan besökt honom och dervid medhaft kläderna. Han hade begärt att mot pant af Kd