Eldsvada i Uddevalla. I Bohusläns Tidning skritves d. 26 d:s: Sistl. Ousdag klockan straxt före 10 på kftonen allarmerades samhallet uf brandsignaler, af hvilka. som vanligt, larmskotten voro de sista. Bästa t llkånnagisvandet om luran guls onekligen af ängelupen Gullmarn, som lag i hamnen och fran hvelken man i got tid observerat eldskenet. Da ännu nag t ånga larrnqvar i pannan, lat man signalp pun gilva ful: hals så att det skärande ljudet t.ängde vid. och biedt, sånkunnande att något ovanligt var på färde. Det ge nom tunga moln reflekternne. intensitwa eluskenet an gaf afven genast för de utskyndande af hvad beskalsenhet denna var. Elden hade utbrutit i ect u hufanjunkaren Sahlcus hus v.d Stora Norrgatan belägna egendom — om i en källare eller en lada, är man ej ännu rätt sorv ssnd — nvarisian den med akynasamhet spred sig till angränsande urhus, hvilka sfamnej obetyaligr al inbergadt ivurage. Att iden hä skulle få en rik näriug, var natuklligt, liksom ock ät af en sådan eld guistorna till otrolig. stort unul skull under en rådande ej obetydlig blåst spridas vidt omkring. Urhusen stodo derfore redan i ett haf af eld nå spruto ua anlände. och farun för den under vinden liggande, med stora trahus bebygzda delen af staden var ganska stor under den oroliga tid, som förflot innan vatten började anlända. Lyckligtvis lago dock de antända husen vid foten af det höga Kålgardsbe:xet och i lä för detta, hvadan stormen ej med hel sin kraft kunde underblåsa det härjande elementet. Derfo e lyckades man äfven, sedan vattenlangningskedjor blifvit bildade och appfordringsverket kommit i gång, att på ett skyndsamt och om särdeles raskbo vittnande sätt göra sig tll herre öfver eldsvådan. Vid midnattstiden var den värsta faran förbi, och man sysselsatte sig sedermera hufvuds:kligast med att afsläcka bränderna samt qväfva den eld, som fortfarand: här och der bröt fram från boningshusens tegeitak, under hvars pannor eldgnistor inblåst och småningom blossade upp. Uthusen till fanjunkaren Sahlens egendom nedbrände i grund och de å enkefru Liljenbergs och åkaren August Svenssons till en del. Fanjunkarens Sahlns boningshus blef så illa ramponeragt. atd vårdet af det qvarstående torde vara ringa. Afven Liljenbergska och Svenssonska boningshusen fingo sin andel af förödelsen, Som vanligt vid eldsvådor, såg man flera hundratal af manspersoner stående sysslolösa. endast gapande på eldsvådan, hvaremot fruntimren utöfvade stor verksamhet, synnerligast i vattenlangningskedjorna, der fingrar, vana vid brodErnalen eller pianot, sägos oförtrutet langa de tunga vattenspännerna, En svärdfisk, fyra alvar lång, hade i går 8 dagar sedan förirrat sig ända in i Laholms kile, belägen mellan Solberga och Holtas ock nar i Bohuslän, der han hade det obehaget att fastna på grund och bler sålunda ett, ehuru ) Eller skulle sjelfva Väktaren ha ölvergätt till nyrationalisternas liger? Dessa säga, att det ej finnes någon personlig Gud, och då nu i kristendomens lörsta tider ingen bibel sanns. samt de första kristna neppel gen velat i detta fall vara opponenter, så kan man bringas till den tron, i konseqvens med Vaktarens påstående, att de törsta kristna ej heller kände någon personlig Gud, och att denne först senare vid nträffande behof antagits på något kyrkomöte.