slämpligaste i hela staden, tro vi dock att Göteborg ännu ett tiotal af år kan ha tillräckligt I med restaurationer, åtminstone om vintrarne, ty på somrarne händer det väl allt ibland, att man, som man säger, -sår slåss om matbiTItarne. Den som någon af de första aftnarne i veckan, tillochmed sedan det var temligen skumt, passerade förbi Tyska kyrkan, förvånades säkerligen då han derifrån hörde de mest gripande toner, än mjuka och vemodiga som trastens sång i nordanskog, än mäktiga och majestätiska som dånet af åskans gång bland molnen eller genomträngande som domsbasunens skall på den yttersta dagen, hörde de herrligaste tongångar och harmonier efterträda hvarandra, med ett ord klarliga, utan att vara man af facket, kunde förnimma att det var en mästare som vidrörde tangenterna. Också var det Sveriges förnämste orgelspelare, professor Gustaf Mankell, som på återresan från Mariestad, der han invigt ett nytt orgelverk, gjort en omväg hit för att få spela på det af honom förut välkända instrumentet. Prof. M. säges också vara alldeles förtjust i detsamma och lärer med bestämdhet sätta det främst af orgelverk i Sverige. Skada att detta mästerstycke, som i sitt inre innesluter det mäktigaste och mest imponerande af alla jordens tonverktyg, till sitt yttre skall se ut som ett stycke vackert sockerbagare-arbete. Vår utmärkte och europeiskt ryktbare djurmålare Kiörboe torde snart vara att hitvänta till Göteborg för att måhända härstädes exponera sin utmärkta tafla: En bom! För närvarande uppehåller den utmärkte artisten sig på Wram-Gunnarstorp hos ryttmästare Tornerhjelm, hvilken lärer af honom inköpt åtskilliga taflor. Man berättar att af misstag dessa blifvit sända till Kulla-Gunnarstorp, der som bekant prins Osar med familj vistas under sommaren. Då hr K. vid ötverresan till Sverige i Köpenhamn uppvaktade prinsen, som då betann sig der, sade, så berättar man, denne till honom: Se goddag Kiörboe, du har inte legat af dig, märker jag på de taflor du skickat mig. Ja, jan, tillade han derpå småleende, jag vet nog att Tornårhjelm skall ha dem, men förnärvarande finnas de hos mig på Kulla-Gunnarstorp:. å, Ers Kungliga Höghet, äro de i godt förvar:, svarade artisten, döljande sin förlägenhet under en djup bugning. Hvad nu specielt beträffar hr Kiörboe, så lärer han i Parc de Montretout nära S:t Cloud ha åt sig uppbyggt ett verkligt litet säslott till atelier, hvilken innan kort kommer att invigas med en glänsande fest. Måttligheten är en dygd säger ett ordspråk och sanningen häraf torde väl de tlesta af oss, benägne läsare, icke vilja bestrida. Att mången individ icke betänker vigten at denna sanning, derpå se vi gunås också upp: repade bevis i det dagliga lifvet. Fåtänga äro alla varningar, obetänksamhet och böjelse för fråsseriet kräfva ännu i dag talrika offer. ÄÅsven vi måste bland dessas antal inregistrera icke mindre än femton stycken lefvande varelser, hvilka alla fått plikta med litvet för sin glupskhet. Dock lugnen eder J ifrare för menniskovärde och menniskodygd, hejda din tåreström du känslofulla läsarinna, de olyckliga voro 15 stycken — oxar, hvilka förätit sig på prima men något fuktigt Alsikeklöfver af årets skörd. Olyckshändelsen tilldrog sig för någon tid sedan på ett säteri i närheten af staden och ingen kan så noga veta om icke flera af offren i sin tur redan fallit offer för Göteborgarnes aptit på Roastbeff, Beefstek eller någon annan lika kraftig och — sund föda. Hvad våra offentliga nöjen beträffar så ha de under veckan, tillfölje at den regniga väderleken, inskränkt sig till representationerna å Nya Teatern, hvilka äfven varit rätt talrikt besökta. Tillfölje af någon disharmoni mellan orkestern och dess styrelse hade väl, regnguden oberäknad, de under så goda auspicier påbörjade orkesterkonserterna blitvit inställda, men tack Vare de många kungliga namnsoch sodelsedägarne i veckan hade Lorensberg 2:ne gånger under veckan velat visa sig i sin prydning medelst briljant konsttyrverkeri, eklärering och mareschaller. Hela det tillämnade ljushafvet gick dock i torsdags, H. M:t Drottningens höga namnsdag, upp i vatten, till stor sorg för alla de Lovisor och deras riddare, som ämnat illustrera festen med sin närvaro. Måhända finnas dock ljusare utsigter för syrverkeriet i afton äfvensom för Folksångföreningens tillämnade uttart i morgon bittida. ——— Göteborg d. 27 Augusti 1864. Ångf. Kronprindsesse Louise, hvilket i anseende till storm icke afgick från Helsingör frerän 1I11 I I går Ör ankam hit i går o j