Göteborgsposten – 26 augusti 1864, sida 3

llva rj eh anda. släppta lejon. I Weestmoreland Park i L Southampton finnes ett stort menageri. En afton för någon tid sedan belunno sig en mängd menniskor församlade i menageriet och ett icke mindre antal, som ej fått plats inuti befann siv utanför. Vi 9-tiden begaf sig en vaktare in i lejonburen. Folkmassan skockade sig då i närheten för att gifva akt på lejonens hållning. Vaktaren harangerade publiken med några ord och öppnade burens jerngaller med sedvanhg forsigtighet, men plötsligen springer ett leson med ett väldigt skutt ölver hans axlar ut genom bueu och straxt derpå följer en le oninna samma väg. Båda vilddjuren fortsatte i fyrsprång sitt lopp mellan den at förfäran gripna folkmassan. Flera askadare omkullkastades och blefvo liggande på marken mera duda än letvande, andra begaivo sig hals Åver bulvud på flykten och törskräckelsen var allmän. Emellertid lyckades det vaktaren att gripa lesonhannen och öra honom tillbaka i buren. Lejoninnan deremot spatserade stolt mellan den bestörta mängden till ett mindre midt o. ver gatan beläget hus, hvars ingångsport stod öppen. Der spatserade hon helt ogeneradt in och banade sig väg in i ett rum på nedra botten, hvarest en mängd damer belunno sig Dessa flyk ade utom sig af förskräckelse upp i 2:a våningen. Vaktarne hade emellertid skyndat till och bemäktigade sg nu orostinterskan och förde henne tillbaka i buren. Flera personer fingo i trängseln sina kläder sönderrilna, men märkvärdigt nog blef ingen sårad. Konst elik. I rådhuset i Soluthurn befinner sig ör närvarande ett utomordentligt vackert konstverk af bilahuggarekonst, hvilket bär Albrecht Dårers monogram. Bilden, som hvad beträffar anatomi och proportion söker sin like, betann sig löre reformationen i en kyrka i Basel, men då den reformatoriska bilderstormen började, blef den al en om änksam kyrkotjenare fördold i slottet Metzerlen. hvarest man hittade den öfverdragen med gips i en källare. Den jöreställer -Kristus på korset; det sistnämnda var nästan hopsallet at ålder, men återlösarens figur var, sedan gipsen blifvit borttagen fullkoml gt oskadad. Eldsvådor i Ryssland. D. 7 d:s utbröto stora eldsvädor på 4 olika ställen i Petersburg: Schargins angbod vid Apraxingatan, i Stieglitzska sockerbruket i Narwska, ett stort nederlagsmagasin för hampa vid Poltvwskogatan och 5 hus vid Petersburgeravenyen brände alla ned. I guvernementet Saratow uppstå eldsvådor hvarenda dag. Atta byar vid stora landsvägen vill Moskwa och 400 hus i staden Serdobsk ha nyligen blifvit lagda i aska. Smultron såsom läkemedel. Icke många bland dem, som värdera smultron såsom en af de största läckerheter våra trädgårdar och skogar ha att bjuda på, torde veta att de äro mycket nyttiga sasom läkemedel, och det torde derför ej vara ur vägen att framställa deras betydelse i detta hänseende. Flera slags sjukdomar ha helt oväntadt blifvit häfda genom förtärandet at dessa. Så blef apotekaren Sanquet i Sigean, enligt en af honom till Socit des Sciences physiques insänd berättelse befriad från gikt genom ett ymnigt förtärande af smultron. Linn gjorde en liknande erfarenhet. Han var, om bekant är, mycket plågad af gikt, och år 1750 hade han lidit al denna sjukdom fjorton dagar, då man bar smultron in till honom. Hun åt en stor qvantitet af de aptitliga bären, sof godt följande natt och kunde sedan stiga upp och fortsätta sitt arbete, som han ej kunna: befatta sig med under hela den tid attacken räckt Följande år fick han nya giktansall. men de blefve allt svagare och sedan han fyra eller fem år använd smultron mot deta onda blef han helt och hållet bo tad och hade ingen känning af gikt under de tjug sista åren af sitt lif. Gessner säger, att saften a smultron som uppblötts i sprit bereda dem som lid: af sten en stor lättnad. Boerhave säger, att smultronens kraft i detta hänseende ligger i fröen, hvilka enligt hans recepter, uppmjukades i hvitt vin. Gel necke i Stettin berömde dessa åsom ett förträff. ligt medel mot mask, och han ordinerade dem mo binnikemask. Van Swieten berättar, att vansinnig: återfått sitt förnuft efter att ha ätit några skålpund smultron dagligen under ett par veckor. Schulze Hoffmann ooh Galibert anföra fall. då början til lungsot eller lungkatarr med smygfeber kurerats ge nom smultron. Apulte rekommenderar smultron pressade i hånung, mot de krämpor, som ha sitt säte mjelten. Smultron äro uppfriskande och lättsmälta de äro mycket nyttiga för gallsjuka och blodfull: menniskor. Svaga personer med trög matsmältning böra dock ej äta för mycket sådana bär. De äro lätt smältare om de ätas med grädda. Om smultron pres sas i vatten, erhåller man en kalmerande dryck, son är ganska nyttig i febersjukdomar.