Göteborgsposten – 22 augusti 1864, sida 2

Hon hade kommit från ett hemligt möte med läkaren mr Carlton, och Pompeys ord tyektes innebära att dessa möten förekommo ofta. Jane Chesneys hjerta fylldes af qval. Skammen var plågsam. XVI. Brefven. En händelse inträffade följande morgon i kapten Chesneys hus, hvilken väckte någon förvaniug derstädes. När Pompey kom in med brefven, lemnade han dem till Jane, såsom vanligt. De vore tre till antalet. Det första var adresseradt till kapten Chesney, och Jane räckte honom det genast; det andra var adresserudt till henne sjelf och det tredje hade denna utanskrift: Den högvalborne Earlen af Oakburn. Morgonen var icke vacker, ty regnet slog mot fönsterrutorna. Frukostbordet var dukadt nära fönstret i förmaket, hvari den despotiske kaptenen nödvändigt ville frukostera. Han hade fattat tycke för det rummet och: dess vackra fönster, som vette åt gräsplanen. — Aro begge de brefven till dig, Jane? — Nej, icke begge, pappa. Det ena är adresseradt till ord Oakburn. Se der. Jag kan icke begripa hvarför det sändts hit. Kapten Chesney sträckte ut handen efter brefvet och vände det om, för att betrakta det, såsom man vanligen gör, när ett bref väcker förundran.