Göteborgsposten – 20 augusti 1864, sida 2

På tillfrågan om G. hade någon afundsman eller fiende, som skulle kunnat tillställa detta obehag, svarade han, att hans förra biträde Bredberg, hvilken vore en person känd för både ett och annat, hyste hat) till honom, och att denne, då han skildes ur G:s tjenst, yttrat att den saken skulle G. bittert få ångra och ått boden skulle stängas redan i morgon dag. B. ville nemligen ha lön efter 800 rdr om året, något som G. aldrig lofvat honom. G. hade sedermera af B. blifvit angifven för oloflig bränvinsminutering, och samma dag som B. affärdades kom konsul Boyes ombud och gjorde anmärkning mot att snickareverkstalen fanns bredvid G:s magasin. Älven det biträde G. halft under April månad, Tauson, hyste agg till honom och hade hotat med att hans bod ej skulle komma att länge hållas öppen. Byggmästare Ullrich som jemte fabrikör Aug. Rignår är egare af tomten Litt. B., upplyste att de tvenne hus som af branden skadades äro brandförsäkrade, det ena för 7,500 och det andra för 12,000 rdr. Hr U. som bodde midt emot brandstället hade observerat att elden syntes ha sin härd i Gänthers magasin på vinden. IIr U:s bokhållare hr Ekman hade af Gänthers förre bodbetjent Bredberg blifvit varnad att allt ej stode så rätt till med G. och att en eldsvåda dervidlag ej torde vara så omöjlig, enär G. hade sitt varulager försäkradt för 7,000 rdr (assuransen i Sun) då det knappt vore värdt 1,000 rdr. Agenten för Royal, hr Egmont Röhss, upplyste att något yttrande om att G:s lager skulle varit äl värdt 6,000 rdr kunde han omöjligen ha haft, då han alldeles ej sett detsamma. Han hade visserligen infunnit sig i G:s lokal då han i början af denna månad lemnade G. assuransen, men hade då blott sett efter huru denna lokal i allmänhet var inredd och om någon särskild anledning till att anse assuransen riskabel i afseende på belägenheten föresunnes. landelsbetjenten C. J. Bredberg kom till G. i Mars månad och var hos honom i 43 månader. B. fann sig ej väl i tjensten, i synnerhet som G. yttrat åtskilliga misstänkta ord om den förtjenst han skulle få isall eld, efter försäkringen i Sun, utbröte hos honom. Denne assurans togs i April. B. hade sedermera fört G:s böcker och äfven hela rörelsen då G. under en tid af 6 a 8 veckor låg sjuk. B. kände följaktligen till hans ställning och försäkrade att värdet af G:s lager ej uppgick till mer än på sin högsta höjd 1,500 rdr. Detta vore så mycket antagligare som G. då han öppnade rörelsen i densamma insatt en summa af 1,100 rår, af hvilken omkr. 500 åtgått för inköp af inventarier. I början torde dock lagret uppgått till öfver 2,000 rdrs värde Omsättningen kunde belöpa sig till 1,500 riksdaler i månaden. Hvad beträffade G:s uppgift, att man ej skulle kunna komma från hans rum till trappan som ledde upp till vinden någon annan väg än den vanliga (då Börje Hallberg och de omnämnde tre hallänningarne skulle kunnat höra den som passerade), förklarade B. att en sådan väg funnes från det innanför G:s rum belägna magasinet genom en omedelbart till trappan ledande dörr, att B. åtskilliga gånger gått denna väg och att han visste det äfven G. en gång passerat der. Nyckeln satt alltid i denna dörr inåt magasinet. Dock medgaf B. att på senare tider framför dörren stått ett par tunnor som kunnat försvåra passagen. G. förnekade alla dessa B:s uppgifter, liksom han förut, trots hr Röhss uppgift, förklarat att denne haft det förut omnämnda yttrandet om lagrets värde. Bredberg förklarade vidare att han med den ofvan anförda hotelsen till G. blott menat att han ville stämma honom. Beträffande G:s yttranden om eldfara upplyste han, att denne talat om att eld lätt kunde komma ut från ett under boden beläget bryggeri. Något dylikt hade G. äfven yttrat till hr Ulrichs bokhållare hr Ekman och påstått sig känna rök upptränga genom golfvet samt frågat om E. ej kände detsamma, något som denne dock ej gjorde. — G. hade denna vecka förfallna vexlar för omkr. 1,500 rdr. Detta förnekades af G., men vid efterräkning befunnos de likväl stiga till nära denna summa. Handelsbetjenten O. G. Tauson hade äfven under den tid han var hos G. (de tre första veckorna i April) hört denne yttra, att han skulle förtjena på en eldsvåda. Instämde för öfrigt med Bredberg äfven i dennes yttrande att dörren mellan trappan och magasinet kunde passeras och att nyckeln alltid brukade sitta i densamma inåt magasinet. G. fortfor dock att förneka det han någonsin sett en nyckel i denna dörr. Vid ett tillfälle förklarade G. att de vore lyckliga som egde små lager, ty de förtjenade mycket på eldsvådor. T. kunde ta på sin ed att G:s lager ej var värdt mer än 2,300 rår. Börje Hallberg och de tre hallänningarne hade just intet af vigt att berätta, churu den förstnämnde syntes böjd för att i hvad på honom berodde begagna hartassen i hvad som rörde G. Nattv. n:o 11 Börjesson, n:o 9 Jonsson och n:o 20 Pettersson samt poliskonstapeln Svensson hade då de ville gå in hos G. sedan elden utbrutit måst sparka upp dörren till boden. Der inne befunno sig G. och Börje Hallberg, och såsom Svensson tyckte äfven ofvannämnde Andren. De stodo der utan att bjuda till att berga något, och då en af nattväktarne hemställde om det ej vore nödvändigt att foretaga dylika ätgärder, svarade G. att detta ej behöfdes. Hela tiden sedermera visade de stor lamhet i släckning och bergning. Särskildt anmärkte Börjesson, att då han kommit upp på vinden der elden utbrutit, stod dörren till denna öppen, ehuru G. sagt att den brukade stängas med hänglås. G. hade med poliskonstapel Svensson talat om assuransen i Sun och sagt, att densamma blifvit upphäfd, samt yttrat något om att Bredberg och Tauson hotat honom. Ändren förklarade att han ej kommit till G. förrän elden nära nog blifvit släckt och påstod att Svensson irrat sig då han kort efter första larmet trodde sig ha sett honom hos G. Ehuru S. medgaf att en dylik irring väl varit möjlig, hade han likväl svårt för att tro på densamma, enär han vid tillfället just undrat på att A. varit der. För öfrigt hade såväl nattväktarne som Svensson anmärkt att dörren från G:s rum utåt gårdsförstugan varit låst, utan att nyckeln kunde igenfinnas, hvarföre de måst taga vägen genom köket för att kunna komma ut på gården. Andren lemnade för öfrigt några upplysningar af mindre vigt om G:s handelsböcker. Bredberg upplyste att G. vid ett tillfälle yttrat att om elden komme ut hos G. skulle Tauson, hvilken vore känd som G:s fiende, få skulden. G. förnekade ytterligare alla anförda komprometterande yttranden Handelsbiträdet Aug. Carlsson hade alltför kort tid varit med i handel, för att kunna bedömma värdet af G:s nuvarande lager. Hade hört Bredbergs hotelse. Lagret af mjöl hade varit 7 a 8 säckar. Värdet af G:s lösören tyckes icke heller ha motsvarat försäkringssumman derå, trots de ofvannämnda taflorna. Börje Hallbarg sökte att hjelpa upp saken genom att förklara det G:s ytterrock vore värd 170 .-i i s