Lordens döttrar.) Af förf. till Slottet East Lynne. — Men om jag säger, att ni är en dålig och nedrig karl? skrek kaptenen. Hur vågade ni begagna er af att ni blifvit kallad hit som läkare för att kasta ert lystaa öga på någon i min familj? Var det gentlemanligt, sir? var det en handling, som anstär en hederlig karl? Du eländiga gamla dumhufvud, som står der och bligar med dina stora ögon, hur kan det falla dig in att icke lyda mig? Har jag icke befallt dig att visa denne denne person dörren. De begge sista meningarne voro, som läsaren lätt kan gissa, riktade till den förlägne Pompey: Detta ögonblick röjde mr Carltons ansigtsuttryck beslutsamhet, och det gjorde det, när han med korslagda armar ställde sig framför kanten Chesney. — Det är sagdt i Skriften, att en qvinna skall öfvergifva far och mor för sin man. Jag skulle vilja göra er en fråga kapten Chesney: Med hvad rätt nekar ni mig er dotter, oaktadt hon fästat sig vid mig, och mina tillgångar äro goda?