Lordens döttrar.) Af sorf. till Slottet East Lynne. — Jag ville nödvändigt vara der, förklarade Judith, och jag ansåg det möjligt, att jag kunde bli kallad att vittna. Fast jag ej känt den unga damen mer än tre eller fyra dar, hade jag fästat mig mycket vid henne, och sedan hennes död har jag knappt ätit det ringaste. Jag kunde ej fått någon ro, om jag ej fått höra vittnesmålen. Och jag är mycket glad, att jag fick höra dem, tillade hon eftertryckligt och emfatiskt. Det att jag varit vid undersökningen kommer inte att göra mig till en mindre bra tjenarinna. Miss Chesney kunde ej låta bli att småle. Det skulle det naturligtvis icke, svarade hon, men erkännandet hade låtit eget. Men hon var icke den, som pratade länge med en piga, och hon lemnade ämnet för att återvända till det, som fört Judith till henne. Resultatet af samtalet blef, att Jane skulle göra sig underrättad om Judiths karakter hos hennes förra fru. Judith skulle om ett par dagar återkomma för att få besked. Med lätta steg och försänkt i tankar gick miss Forts. fr. N:o 184.