Göteborgsposten – 6 augusti 1864, sida 2

men denna flicka var ej närvarande vid förhöret. — Det troliga är att någon lös person tagit sin siesta der uppe på en hög af halm som legat intill huset och dervid släppt någon eld, hvilken sedermera spridt — Åby ggnaderna a tomten voro icke assurerade. Mälst uppsköts för den händelse att ytterligare upplysningar skulle kunna vinnas. I rdagens nummer omnämndes en eldsvåda hr Carlanders hus vid Pustervik. Anpående densamma hölls i ett polisförhör, ull hvilket den i lokalen boende skomakaremästaren Gustafsson jemte andra blifvit inkallad. G., som ej hade sin egendom ssurerad, berättade angående tilldragelse en, att han, som satt och arbetade i sin verkstad, dag rok tränga in genom nyckelhalet till en vedbod, hvilken låg vägg i vägg med verkstaden. Han skyndade att öppna dörren och fann att rummet var fullt med rö En spann med vatten fanns till hands och dennas innehall kastade han in i rummet. Då han emellertid skulle hemta mera vatten, slog han igen döreen, hvarvid nyukeln föll ur. När han sedan aterkom fann han icke nyckeln, så att han ej vidare kunde komma in i rummet, lika litet som byggmästare Dähn. hvilken fått underrättelse om eldfaran och skyndade till för att släcka. IIr Dähn sprang då ned på gården, tick fatt i en stege och uppreste den mot väggen samt ingick i vedboden genom ett par till densamma ledande portar. sädane som begagnas på i öfvervåningar be äns magasiner. Hr Dähn släckte snart elden, men blef emellertid bränd i ansigtet och håret. Elden befanns då ha uppstatt i ett skåp och en kista. bada stående i vedboden och båda tillstängda. IIuru elden uppkommit är mer än svårt att förklara. G. uppgaf att det skulle finnas ett par hushall i huset som elda med hyfvelspån. Detta sprider mycket gnistor omkring sig, och trodde G. att en sadan anista kunde flugit in genom de hallöppna nyss omnämnda portarne samt antändt några bomaullskläauer som häugde vid skåpet och från hvilka elden således skulle spridt sig. Hr Dahn ansåg deta för otroligt. G. upplyste att hans barn brukat hemta torrvedsstickor, liggande vid skåpet; måhända ha de dervid kunnat släppa någon eld. Då ingen vidare upplysning kunde erhallas anaende eldens uppkomst, förklarade poliskammaren den hållna undersökningen icke leda till något annat än att G. varnades tillse sina barn att de varsamt umginges med elden. 8