Göteborgsposten – 6 augusti 1864, sida 2

Article Image
Rättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. — Rörande den igår afton timade eldsvådan hölls, såsom på ett annat ställe i tidningen omnämnes, undersökning kl. 9 samma afton. Arbetsinspektor J. V. Andersson jemte hustru, styfdotter och piga hade blifvit till förhöret inkallade. Arbetsinsp. Andersson berättade att han vid pass kl. 9 på förm. igår gått in till staden och då i städernas allm. brandförsäkringsbolag försäkrat det nu nedbrunna huset för 1,200 rår. I detsamma voro voro omkring 4 lass hö förvarade på höskullen. Orsaken hvarföre A. icke förut assureradt hade varit den, att han haft litet svårt för att åstadkomma de till premier erforderliga penningarne. — Då A. sedermera vid pass kl. 3 hemkom från staden, derifrån han medförde en derstädes köpt bagge, åt han middag och gick derefter jemte hustru, styfdotter och piga ned och tog baggen i närmare skärskådande. Sedan detta var gjordt gick han åter upp i sin bostad. A. lade sig att sofva och vaknade ej förr än han väcktes af sin styfdotter med underrättelsen om att elden var lös. Han skyndade då genast ned på gården och fann, att lågorna slogo ut från den del af taket under hvilken höet låg. Styfdottern hade blifvit underrättad om branden af rop nedifrån gården. A. egde ringaste aning om hur elden kunnat uppomma, men framställde gissningsvis den förmoaan, att höet som, efter hvad en annan sagt honom, ej varit tillräckligt torrt, tillfölje deraf skulle fattat eld enom sjelfantändning. Några barn, som lekt på gården och möjligen genom oförsigtighet åstadkommit eldsvådan, hade han ej sett till. Hustru Andersson äfvensom dennas dotter Amalia Svensson och pigan Olivia Svensson hade fullkomligt enahanda uppgifter med A. Dock gjorde Amalia Svensson ett tillägg i sin berättelse hvilket måhända skulle kunna gifva någon förklaring öfver tillaragelserna; som vi likväl icke böra gå undersökningarne i förväg, förtiga vi tills vidare denna omständighet. Förhöret slutades omkr. kl. 10 e. m. äg. I thorsdags stod en engelsman vid namn Drews i poliskammaren tilltalad för tvenne stölder af kläder. Den ena af dessa hade tillgått på söljande sätt. En piga tjenande i huset n:o 63.vid Kungsgatan gick händelsevis ut på en svale utanför köket, der hon eljest äljdes. Hon öfverraskades dervid på ett obehagligt t af att se en karl ha öppnat ett på svalen stående skåp och ur detsamma framtaga åtskilliga fruntimmersplagg, hvilka han med ett lugn som om han varit rätte egaren stoppade på sig. Man kan ej undra på att vår piga dervid blef litet altererad, hvilken sinnesrörelse val sig luft i ett utrop. En annan viga kyndade till. Karlen, som, efter hvad det tycktes, mnat fortsätta sin inventering i skåpet samt just nedtog ett nytt plagg, fann sig nu observerad, afstod ilran att ytterligare förse sig med fruntimmersgarderob och kastade tillochmed det redan förvä ade ifrån sig i en vrå. Under tiden hade en handelsbokhållare som hört uppståndelsen begifvit sig upp på svalen. Vid asynen af denna hjelp i nödens stund, fick den ena af pigorna tillräcklig besinning för att springa efter en poliskonstapel; den andra, som intet annat hade att göra, fick aandumpen. Den sedermera tillkomne poliskonstapeln tog derpå mr Drews i förvar. Den andra stölden, troligen äfven begangen al Drews, hade blivit begången under följande sorlaallanden. Drews hade al nägra andra personer blirvit bemärkt då han begaf sig in i en skrubb eller skjul på vården till hr 1. A-. Petterssons möbelmagasin. Naonstädes i närheten såg man då att en svart klädning, frack, byxor och väst, var upphängd. När man ev halftimma senare såg efter den okände, som gått in i skjulet, var han försvunnen och med honom den svarta klädningen. Vid polisförhöret förnekade Drews alldeles stölden af den svarta klädningen. Han nekade äfven till att ha begått stölden vid Kungsgatan, men tillade, att han vid tillfället varit så drucken, att han icke erinrade sig hvad han tagit sig före. Målet uppsköts för inhemtande af ytterli lysningar. D. införpassades till cellfän gelset. dv re uppAngående den i Söndags timade eldsvådan på tomten n:o 26 i Majornas sjette rote, hölls i Thorsdags polisundersökning. Det hus som nedbrann var ett litet utbus, liggande uppåt Masthuggsbergen till och så långt aflågset från hus med eldstad att elden nödvändigt måste ha uppkommit ettdera genom anläggning eller ock genom vårdslös behandling af eld utaf någon som befunnit sig der uppe. Någon upplysning om hvem som vållat i tilldragelsen kunde emellertid icke vinnas. En flicka skulle ha sett en karl gå upp till stället utan att sedermera komma tillbaka,

6 augusti 1864, sida 2

Thumbnail