Göteborgsposten – 5 augusti 1864, sida 2

Vildsvin på Öland. Ett vildsvin skall af en bonde Ola Hansson nyligen hafva skjutits på Öland, ehuru denna uppgift sordrar närmare bekräftelse. Snarast torde det väl hafva varit ett förvildadt svin af den tama racen. — I en forntid har vildsvinet lefvat både på Öland och i Skåne, der fossila ben af detsamma här och der uppgräfvas i torfmossarne, men synes åtminstone i Skåne hafva försvunnit före den historiska tiden. På Öland skall deremot konung Erik XIV såsom kronprins hafva deltagit i en vildsvinsjagt. Sedermera lära vildsvinen der blifvit utrotade, men konung Fredrik I lät år 1726 derstädes införa vildsvin från Tyskland. Dessa förökades till den grad att de förstörde och uppbökade åkrar och ängar, hvarföre de måste utrotas och på 50 år lär man derstädes icke förrän nu hafva hört omtalas något vildsvin. Svåra tider. I senaste n:o af ÖresundsPosten läses: Den ekonomiska ställningen i Luggude, Onsjö och Rönnebergs härader i Skåne kan man göra sig en ungefärlig föreställning om, då vi nämna att 1,100 utsökningmål under loppet af innev. år varit eller äro anhänggiggjorda inom nämnde härader ; i vanliga år gå dessa mål ej till högre siffra än 4 å 500. Bara trolleri. Norska tidningen Moss Tilskuer meddelar nedanstående beskrifning på en särdeles treflig magisk seance, som den gamle bekante trollkarlen v. Olivo nyligen hållit i Frederiksstad: En af dagarne var hr v. Olivo inbjuden till en större samling af vänner, då efter samspräket om dagens on dit kaffet inbars. Efter serveringen skulle man dricka, men det befanns då att den ena hade kaffe, en annan åter chokolad i sin kopp. Den ena bordgästen yttrade då: (jag trodde väl det var kaffe! hvartill grannen genmälte Ådet är väl så ock. Hvar och en började nu att ur den andres kopp taga en thesked af innehållet, då alla kopparne befunnos förtrollade. Hr v. Olivo medgaf på förfrågan att han verkställt underverket, men bad tillika att andra koppar och en kanna med nytt kaffe måtte tagas in, hvarvid han dock ville vara frånvarande tills serveringen skett. Andra koppar blefvo genast framsatte och ur den på bordet ställda kaffekannan skulle nu hvar och en servera sig efter egen smak, hvilket hade till följd att en del önskade kaffe, en annan del chokolad, men en af gästerna astundade the ... hvilket den lydiga kannan äfven genast expedierade. Derefter erhöll v. Olivo, som nu inträdt, äfven kannan, ur hvilken han till allas häpnad fyllde sin kopp med skummande champagne, ur hvilken han drack sällskapets skål, hvilken de närvarande ämnade besvara, då man åter upptäckte att de som önskat kaffe, hade chokolad i sina koppar, och de andra åter tvertom. Thåevattensvännen hade erhållit ett med grädda och socker blandadt — bäjerskt öl, som dock egde sin naturliga biersmak. Magikern löste nu detta underverk med den förklaring att kopparne blifvit förhexade genom de kort som lågo under botten af hvarje kopp. Vid undersökning befanns verkligen samtlige gästerna hafva ett kort under sin kopp och detta var endera en spadereller ruteråtta. Nu bad v. Olivo sällskapet att än en gång fylla sina koppar, hvilket efterkoms, hvarefter konstnären sjelf erhöll kannan, men!...den var tom. Med en särdeles sorgsen min fattade konstnären sin kopp, men se!...den var fylld — med klart och friskt källvatten, hvarom alla närvarande fingo öfvertyga sig. Till sist anhöll trollkarlen att hvar och en behagade lemna honom kortet under sin kopp, men nu bröt förväningen ut i en geralsalfva af skratt, då det befanns att korten voro borta. v. Olivo åter förklarade med den allvarsammaste min i verlden att korten ännu voro qvar på sitt ställe, hvarföre alla skyndade att tömma sin kopp och vända upp och ned på den. Men huru skildra sällskapets yttersta förvåning, då åttorna verkligen funnos på kaffekopparnes botten, afbildade med en sådan fulländning att till och med kortets öfverskjutande kant slingrade sig kring sjelfva koppens sida . ... korten deremot — voro försvunna. Åara lite trolleri förklarade v. Olivo med sin vanliga bonhommie.x