Göteborgsposten – 27 juli 1864, sida 2

ommar sökt sin helsa vid Ronneby helsobrunn. Vanliga antalet brunnsgäster har de föregånde somrarne varit omkr. 1,800 personer. Ett ykte går att professor Huss samt lifmedici Abelin och V. Lundberg ämna ötvertaga ledingen af denna helsoanstalt. Penningeställningen i Kalmar län. Kalmar-Posten skrifver d. 23 d:s: Penningeillgången i Kalmar silialbank är god. Vid lirektionssammanträdet i går beviljades nästan alla inkomna goda låneansökningar. Botanisk resa. Om den botaniska resa, på hvilken adj. Th. Fries och stud. Henschen äro stadda i nordliga Norge, hafva ytterligare underrättelser ankommit i ett bref, dateradt Bosekop vid Altensjord d. 28 Juni, och ur hvilket bref Upsala-Posten har nedanstående utdrag: Från Tromsöe begåfvo vi oss vidare i förgår och ankommo hit i går f. m. Här, långt inne i fjordbottnen, har vegetationen ännu mer framskridit, så att full sommar här råder Solen bränner het, så att man ej rätt vill förstå, att man är i Finmarken, ehuru de nu begynnande myggsvärmarne alltför mycket påminna derom. Förmodligen dröja vi här vid Alten omkring 14 dagar, hvarefter vi begifva oss till Hammerfest, Maasöe och Nordkap. romsöe, som vi lemnat, är en liten treflig Byt med rätt vänliga trähus och regulie gator. Det stora framsteg, som fisket gjort på e tiden, har haft till följd, att såväl denna som alla Finmarkens städer betydligt tillväxt i folkmängd och rikedom, och om detta senare vittnar äfven den elegans som råder i köpmäunens och embetsmännens boningar. I ögonen fallande är den rikedom af blommor, som lyser i hvarje fönster; jag åtminstone har aldrig sett något sådant, och då just nu en mängd af dessa stodo i ?ullt flor, så kunde man lätt glömma, att man befann sig norr om polcirkeln. Sjelfva staden ligger på en låg ö, som genom smala sund skiljes från de på alla kanter omgifvande höga fellen, och på denna ligger en mängd lustställen och villor, som egas af Byns honoratiores, och hvilka ej skulle skämmas för sig t. o. m. i Stockholms grannskap. Ehuru här klagades öfver sen vår, så blommade dock vinbär, hägg o. s. v. och i alla trädgårdar prålade en rikedom af auriklar så i alla färgnyanser, att jag ej kunnat föreställa mig något sådant. Dock voro alla fjelltoppar täckta af snö, och spridda snöfläckar träffades ända ned till hafsstranden. Vid Alten hafva vi funnit Primula finmarkica. Eriopherum russeolum cum varietate candida (lana nivea). En norsk embetsman häruppe, Norman, har på senaste åren funnit många goda och rara saker härstädes, hvaribland Braya alpina (vid Mänselsven): atminstone har han af beskrifningarne ej kunnat så den till något annat. Som jag endast träsfat honom under en hans embetsresa, har jag ännu ej varit i tillfälle att se hans fynd. Från Malmö skrifves d. 23 d:s: Sommarmarknaden härstädes var temligen talrikt besökt, men omsättningen lärer deremot varit ganska ringa. — I Onsdags afton uppkom skorstenseld såväl i Fickska hotellet som å Davidshall, men släcktes på båda ställena straxt. Falskt rykte. Från Karlskrona skrifves, att man derstädes icke hört talas engång om någon tilltänkt bal för ryska officerare och kadetter. Hvar Suållposten kommit öfver denna notis är svårt att säga. Söndags-NWisse! gissar att den omtalade balen för ryssarne kommer att ega rum på Knutsalen i Malmö. En hög herre. I början af månaden beställde mr Poule från London genom telegram några rum på Hotel Royal i Berlin och anlände ett par dagar derefter jemte en sekreterare, en kammartjenare och en privat kurir. Hans uppträdande var furstligt och i enlighet härmed blef han emottagen. På aftonen begaf sig den engelske gästen till ryska gesandtskapshotellet, dit kort förut tronföljaren af Ryssland anländt. Han kom likväl kort derpå tillbaka och uttalade sitt beklagande öfver att hans uppehåll i Berlin måste bli af så kort varaktighet, då han redan morgonen derpå måste tölja storfursten Cesarewitsch till Kissingen. Och hvem var då denne mr Poule? ... Storfurstens hofskräddarmästare. Vid hans ankomst till gesandtskapshotellet, satt storsursten just vid supgen och gat befallning att skräddarmästaren icke här utan först i Kissingen skulle taga sina mått och — mål. Också en exercis. Preussarne förstå onekligen, hvad krig beträffar, sin sak väl. Som ett bevis härför må anföras hvad som berättas från Veile på Jutland. Under vapenstilleståndet observerade man nemligen der att tvenne preussiska afdelningar tågade ut ur staden hvar och en på sin sida försedda med det nödvändiga tillbehöret af läkare, ambulanssoldater o. s. v. JIvad som förundrade stadens innevånare att se, var det att en stor del af soldaterna voro på åtskilliga ställen at sitt lekamen märkta med kritkors. Det var ej lätt att begrjina hvad detta skulle hetvda