Göteborgsposten – 15 juli 1864, sida 1

lxekligt öfverståndet, sir, och hon mår väl efter omständigheterna. Mr Carlton stirrade på henne ytterst bestört. På hans förfrågan upplyste mrs Gould honom om hvad som inträffat och slutade sin berättelse med orden — Ett sådant litet kryp till barn! Jag har sett dockor som varit större. Läkaren var öfvertygad om att det lilla barn, han sett på Stora Wennocks station, var det ifrågavarande. — Hvilken läkare var här? frågade han. — Mr Stephen Grey. Men han var här blott i ert ställe, som jag tror, då damen ville ha er. Någon hade rekommenderat er för henne. — Rekommenderat mig! — Ja, vi tyckte att hon sade så. Hon skall säkert förklara det för er. Vi tycka naturligtvis att allt ser litet besynnerligt ur. — Är tillståndet godt? — Det kunde inte vara bättre, sir. Vill ni gå upp till henne? Samtalet hade förts vid den öppna dörren; enkan stod innanför och mr Carlton utanför densamma. Han gjorde en rörelse som ämnade han gå in men stannade tvekande. — Det är för sent att störa henne i qväll. IIon sofver kanske. — Hon sofver inte, sir. Åtminstone sof hon inte för fem minuter sen, då jag gick ut för att säga till Peppersly, att hon skulle komma ner och äta qvällsvard i