Göteborgsposten – 13 juli 1864, sida 2

Uh ad. T I1I000 JV 1191 Uun-. ———h — VO Danmark. Times meddelar intressanta redogöreler för danskarnes ställning på Fuen. Ur ett ref, dateradt d. 2 d:s låna vi: hster Als fall är den tron naturlig, att e tyska makterna skola under regelbundet ortsättande af kriget försöka en landstigning å Fyen, och den mest blottställda delen af senna ös kust ligger just på den länga landunga, som sträcker sig från mynningen af famborgs fjord upp mot nordvest till Hindssave, derefter vikande af mot Kongebro och Middelfart går i ostlig riktning, tills sundet ller kanalen något bortom Middelfart vänder sig åt norr mot Strib midtemot Fredricia, der let utmynnar i Kattegatts vatten. Sundet är 3,000 (svenska) alnar bredt å dess svagaste dunkt mellan Kongebro och Snoghöi. Det är lubbelt så bredt mellan Strib och Fredricia samt mellan mynningen af Gamborgs fjord och le skogbevuxna kusterna af Stenderup Hage i Slesvigs kust; men mellan denna senare punkt och Hindsgavl ligger i sundet den lilla ön Fänö, skiljd i vester från slesvigska kusten genom en ränna af 3,000 aln. bredd och från Fyens kust i öster genom en kanal, som är ungefär hälften så bred. Landtungan mellan Middelfart och randen af Oxerade Skov, midtemot Fänö, är föga mer än ,, (svensk) mil. Sträckan från Middelfart till yttersta punkten af landtungan vid Ilindsgavi är omkring 2; mil. Från denna punkt till mynningen af Gamborgs fjord, vid Ellegaard, är afståndet ungefär 2 mil och ungefär ?(, mil mellan Hindsgavl och spetsen vid Strib. Kortligen, hela den kuststräcka, der Lilla Bält är som smalast mellan de båda stränderna — mellan Ellegaard vid inloppet till Gamborgs fjord och Strib, midtemot Fredricia — är ungefär 12; sv. mil. Danskarnes högqvarter är i Irholm, ett vackert och rikt säteri omkring 2 3 mil från Middelfart, halfvägs mellan denna senare stad och Odense, och 3 mil från det ställe, der vägen viker af nära Gripsvadbro. Tvenne regementen äro stationerade i Middelfart och i dess omedelbara grannskap. Omkring 800 man garnisonera på ön Fänö. Återstoden al armsen är splittrad här och der på landtgårdarne å ön, mestadels längs kusten. Danska armåen, som ej är försedd med tält och ur stånd att slå läger till följe af den ännu kalla och fuktiga väderleken, kan med svårighet sammandragas på någon gifven punkt. Sjelfva Middelfart är öde och en koncentrering af trupper inom dess murar skulle ådraga det från motsatta kusten en sådan eld, att planen snart skulle vara reducerad till en hög afruiner. De flesta husen äro alldeles utan innevånare, alla bodarne äro stängda och i värdshuset, som ännu är öppet men ölvergitvet al värden, finnes icke en tråd linne och knappast det ringaste värdefullt eller transportabelt gods Fienden i fronten, på Jutland, utgöres af österrikare. Det finnes möjligen äfven preussare på slesvigska sidan, midtemot Fänö, men Fyens intagande skall troligen lemnas åt den förra maktens trupper, eftersom prenssarne redan i sin tanke ärofullt utfört sit! värf mot Als. Skulle tyskarne emellertid lyckas gå öfver från Stenderups skog till Fänt loch uppkasta sina batterier på denna lilla ö skulle hela landtungan vid Middelfart så öf versvämmas med en korseld från ön i söder soch från jutländska kusten vid Snognöi i norr att ingen lefvande varelse skulle stanna qva på denna punkt. Kusten på denna sida, läng: landtungan, är hög och och skogbevuxen oci svår att bestiga, men den är tillgängligarslängre söderut, nedantör Fänö, vid mynninger (af Gamborgs sjord. Österrikarne ha inom sir C.0WWAe:rrWA —