Göteborgsposten – 12 juli 1864, sida 3

till att vänta materiel hjelp från England. IIan försvarade Russells hållning vid konserensen och klagade åter öfver oriktiga uttydningar och mystisikationer, och tillade, att Disraelis politik ej var annat än krigspolitik. Layard slutade sitt tal med att varna huset för följderna af en förändrad administration. Mr Hardy förklarade Layards påstående, att de framlagda ofsiciela aktstyckena på ett vrängdt sätt uttolkats, vara ogrunladt, vara förtal. (Härvid reste sig Layard och begärde att talaren skulle taga tillbaka ordet sörtal. Hardy sade, vänd till the speaker, att endast denne kunde tillrättavisa honom. The speaker förklarade ingenting ha sagts, som syntes honom vara utom ordningen (bravorop. Palmerston ropade till ordningen emot Hardy, men möttes af rop om sitt ner!, ordningen. Disraeli begärde, att man skulle gå till ordningen, erinrande om att hr Layard sjelt beskyllt oppositionen för förfalskning (bravorop), utan att den, medveten om sin rätt, velat störa debattens fortgång, hvarföre han nsåg hr Hardy ha handlat rätt, då han begagnat ordet 5förtal. Hr Gladstone reste sig, men hindrades en lång stund från att yttra sig af ropen: Ah! till ordningen!-. Han hoppades, att beskyllningen för förtal ej mera skulle medgifvas yttranderätten inom parlamentet. Åtskilliga andra talare yttrade sig och ett stormigt uppträde egde rum. Debatten ajournerades, men upptogs åter, då mr Hardy sade sig fortfarande vilja påstå det vara förtal, då man beskyllde oppositionen för förfalskning, hvarefter debatten åter fortsattes. Hr Hardy sade, att Russells språk i sina depescher varit hotande och att det var tydligt, att Europa ända tills helt nyligen väntas, att England skulle intervenera i danska frågan. Äfven efter konferensensens slut hade Palmerstons yttranden inneburit hotelser. Han sade till sist, att Englands uppträdande förstört den aktning Europa hyste för detta land och minskat dess inflytande genom att förlama dess bemedlingsansträngningar. Sir Goldsmid ansåg att landets diplomati illa handhafts, hvarföre han ej kunde säga nej till Disraelis tadelvotum, ehuru han skulle skatta sig glad, om han kunde undvika att rösta. Flera andra talare, de flesta i samma riktning, yttrade sig, tills, på mr Ösbornes förslag, debatten uppsköts till följande dag, fredagen. Angående debatten denna dag veta vi endast slutresultatet, nemligen att regeringen vann blott 18 rösters majoritet, hvilket kunde anses likbetydande med ett formligt nederlag. I öfverhuset blef regeringen formligen slagen, i det ett tadelvotum af lord Malmesbury segrade med 9 rösters majoritet. Från Amerika skrifves, att Grants senaste försök, att angripa Petersburg, åsamkat honom stora förluster. Skärmytslingar ega dagligen rum. Sydtrupperna ha flera gånger angripit svagare punkter af Grants linie, men blifvit tillbakaslagna. Nordgeneralen Sheridan har nära City Point gått öfver Jamesfloden, sedan han, ehuru med förtust af 1,000 man, tillbakaslagii en stor sydstyrka. Sheridans rörelse anses särdeles vigtig. Nordgeneralen Hunter har måst draga sig tillbaka från sin ställning vid Lynchburg.