Göteborgsposten – 8 juli 1864, sida 1

Hr v. Bismarck sade före danska kriget: början öppet till engelska sändebudet, lorc Wodehouse, att Preussen ej kunde tåla i Dan mark, vid sina gränser, detta lands fria för fattning, som alltid måste ge anledningar til förvecklingar. Bismarck förtrampade Preussens försattning och gick i ett erötringskrig mot Danmark, för att förstöra detta lands Det politiskt omyndiga och blinda tyska folket jublade och ropade lebe hoch! öfver kriget, som ytterst gällde dess egen inre ställning. Ryssland har haft lika stor anledning att harmas öfver Sveriges fria förtattning, och nu mer än förut, då vi stå i begrepp att ombilda den på ännu friare demokratisk basis. Vår egen frihetsrörelse väckte genljud i Finland, hvilket tilltvang sig efter ett halft sekel, att få sina ständer sammankallade, hvilka fordrade en massa reformer och syntes taga våra förut utförda till mönster. Finlands återuppvaknande frihetssträfvan betraktades med afundsamhet at Rysslands andra landtdelar, och många röster hördes som fordrade åtkomst till samma rätt som Finland. Polska upproret rasade då ännu; men så fort den polska nationen låg sträckt till marken, blödande och matt, upplöstes den finska ständerförsamlingen, och skall väl förbli stängd för lång tid, om händelserna icke taga en annan riktning, än den de nu synas vilja taga. Men så länge Sverige-Norge fortgå i sin frihetsutveckling, skall Finland alltid känna sig derat återverkadt och komma tillbaka med sina fordringar och anspråk. Ryssland skall derföre ej tåla den fria författningen i detta grannland, liksom Bismarck ej tålte den i Danmark. Är det väl omöjligt, att vi snart, kanske mycket snart, få höra talas om något aggressivt steg emot oss från Ryssland? De underrättelser, som ingå från denne vår östre granne och afgjorde arfssiende, äro sannerligen af natur att krätva vår största uppmärksamhet. Det skrifves nemligen från tillförlitligt håll, och vi se det bekråltadt i såväl danska