Göteborgsposten – 6 juli 1864, sida 1

tet, då hon skref. IIon tycktes ha skrifvit endast två eller tre rader och stack brefvet in i ett kuvert. Mrs Gould stod bredvid och gned sig tafatt i händerna, och hennes hufvud skälfde som om hon hade haft skälfvosot. — Vill ni lemna in brefvet på posten? — Ja, det vill jag visst, svarade Judith, i det hon tog den förseglade biljetten. Men jag är rädd att det ät så sent i qväll, att det inte kommer astad. — Det kan inte hjelpas; bär dit det för hvarje händelse. Och det är bäst att ni ber en af de doktorer, som ni talte om, komma till mig. : — Jag har redan gjort det, sade Judith triumferande. Han är straxt här. Nu ringer han, tillade hon, när klockan hördes. Det är mr Stephen Grey; mr Grey var inte hemma. Han är den muntraste af de begge bröderna, fast de äro hyggliga begge två. Jag är siker på att ni kommer att tycka om mr Stephen. Hon gick ut med brefvet, kastande en blick på utanskriften. Det var adresseradt till mrs Smith i London. På trappan mötte hon mr Stephen Grey. — Jag kan väl inte få detta bref in på posten i qväll. Det är från frun deruppe. Mr Stephen tog fram sitt ur. — Det är icke för sent, om du springer. Posten stängs om fyra minuter. Judith sprang. Hon var lätt och snabb, en af dem för hvilka det gär lätt att springa och hon kom till posten en half minut innan luckan stängdes. Emellertid gick mr Stephen Grey ensam in i rummet, i det han visade