Göteborgsposten – 1 juli 1864, sida 2

Magnesium såsom ljuskälla. Då meallen magnesium förbrinner, frambringar den n låga af glänsande hvithef, på hvilken sotozraserna redan mer än en gång vändt sin uppnärksamhet. Denna metall, ännu sällsynt och vår att bereda, synes dock sedan några år illbaka färdig att nedstiga från rangen at veenskaplig siällsynthet till ett allmännare användande inom praktiska lifvet. Man sysselsätter sig mycket med densamma i England, wvarest en skicklig fabrikant, mr Sonstadt, nunera bereder ansenliga qvantiteter deraf. Under sistl. Mars månad ha inom sotograiska sällskapet i Skotland intressanta experimenter med denna metall blifvit verkstillda. och man har funnit att densamma såsom ljuskälla kan få en stor teknologisk betydelse. En magnesiumtråd af omkring en hundradels tums tjocklek gifver samma ljus som 74 stearinljus. På en minut bränner man upp omkr. 3 dels fot dylik tråd, hvilket motsvarar en tyngd af ungefär två korn (sv. vigt). För att under uo ummar underhålla ett ljus lika med 12 stearinljus, åtgår ungefär 13 sv. skålpund magnesium. Den erforderliga magnesiumtråden är lätt att bereda på det sätt att man pressar metallen i en upphettad och i botten med en mycket liten öppning försedd stålpress. Denna tråd bör vara upprullad på en at ett urverk kringvriden rulle och dess ända, ledd emellan tvenne rullar, bör kontinuerligt och allteftersom den förtäres föras in i en gaseller spritlåga. Medelst magnesiumljus har en fotograf på femtio sekunder erhållit en god cliche af en gravyr. En annan cliche togs sedermera i solljuset och alldeles samma resultat erhölls på samma tid, som då det artisiciela ljuset användes. Samme fotograf har äfven tagit ett porträtt vid magnesiumljus, dervid ungesär !,;-ort metall förbrändes. Lägan var på åtta fots atstånd från modellen. Negationen af detta porträtt är absolut lika med dem som solljuset skulle åstadkommit under det mest gynnande väder. Fördelningen af ljus och skugga i porträttet är mycket angenäm för ögat och man har lyckats fullkomligt förekomma skarpa skuggor genom att låta magnesiumtråden lindrigt föras fram och åter under sin förbränning. En sällsynt fisk. Det i Zoologiska trädgården i Hamburg befintliga aqvariet har ny ligen blifvit tillökt med en sällsynt fisk, Lepisodiren annectens: hvilken härstammar från floden Gambia i Öfre-Guinea (V. Afrika). Fisken har ungefär samma storlek och skapnad som Tånglaken, hlentus viviparus, men skiljer sig från alla andra fiskar derigenom att han andas både genom gälar och lungor. Dessutom erinrar hans skapnad något om reptiliernas derigenom att han är försedd med fyra trådformiga tillstymmelser till ben. När under den heta årstiden floderna i Afrika torka ut, borrar fisken ner sig i den mjuka lerbottnen, kryper ihop i en ring, betäcker hutvudet med sin breda stjert och lemnar endast en liten öppning för munnen i leran, genom hvilken han andas. Så ligger han innesluten i den allt mer och mer hårdnande leran, ända tills regntiden inträder och åter befriar honom ur hans fångenskap. Tre exemplar af denna märkvärdiga fisk ha nu ankommit till Hamburg, inpackade i en jernkista och ännu inneslutna i ett lager af torkad lera. Denna skorpa uppmjukades nu först obetydligt i vatten och sönderbröts derefter; så fort luften strömil made in, började fisken att röra på sig och il förflyttade sig så småningom ur den obeqväma, ahonom tätt omgifvande tormen, hvilken bibeti höll ett fullkomligt aftryck af djurets yttre skapnad. Det inre af denna form är ännu be klädd med ett tunnt brunaktigt skinn, hvilke sannolikt bildats af det slem, hvilket rikliger afsöndras från fiskens hud och hvilket icke kunnat tränga sig igenom leran. Etter si befrielse släpptes fiskarne i aqvariet, på hvar: botten de lugnt lade sig till ro. Man hyse godt hopp om att kunna bibehålla dessa in tressanta djur vid lif. n Meteorologiska Iakttagelser.