Göteborgsposten – 29 juni 1864, sida 2

godkännande af de åtgärder vår regering vidtagit och dess samtycke till steg, genom hvilka de nödiga medlen kunna aväagabringas. Det är icke vi, som framkallat kriget, vi äro medvetna om, att vi gjort allt, hvad i vår makt stått, för att undvika det. Vi ha öfverfallits af en öfverlägsen fiende under förevänning af, att vi ej uppfyllt hvad som blifvit aftaladt under åren 1851 och 52. Före krigets utbrott vägrade man att infinna sig vid en konferens med de andra undertecknarne af londonerfördraget. för att muntligen förhandla. Sedan man bemäktigat sig största delen af hallön, infann man sig, men förklarade sig nu ej längre vara bunden genom öfverenskommelserna af 1851 och 52. Vi ha under vår korta regeringstid gjort den bittra erfarenheten af, huru föga den klara rätten i våra dagar väger uti Europas politiska vigtskål, och huru öfvergifna en konung och hans trogna folk kunna stå gentemot en öfvermäktig fiende. Då derföre England, understödt af alla de neutrala makter som ha säte vid londonerkonferensen, föres!og, att vi skulle afstå allt det till danska monarkien hörande land, som ligger söder om Slien-Dannevirke, beslöto vi att göra denna för oss så smärtsamma uppoffring. Den har ej mottagits af de tyska makterna: Vi kunna icke uppoffra mera; vi ha besvarat uppmaningen dertill med nej, fullt och fast öfvertygade om, att vårt nej äfven är det danska folkets, Gud vände deras hjertan, som hålla Europas öde i sin hand, må Han åtminstone låta på ett ställe sympatien växa till kraftig medverkan! Vi förbli etc. Christian. Folkethinget valde till ordt. statsrådet Bregendahl, till vice ordf. B. Christensen och Klein. Vid thingets sammanträde lördags afton frågade Brix: om regeringen ser sig i stånd att upplysa riksrådet om de i London förda underhandlingar och dessas närvarande ståndpunkt. I sitt svar meddelade konseljpresidenten, att de danska ombuden medgifvit den begärda vapenhvilan om 14 dagar, mot det att Russell förbundit sig till att ej gå in på något förslag, som vore för Danmark mera ogynsamt. I lördags åtta dagar sedan framkom han dock med förslaget om skiljedomare, hvilket ej tyckes öfverensstämma med den förut ingångna förpligtelsen. Danska ombuden förkastade det i onsdags. I afseende på frågan, om Danmark skall få hjelp, anmärkte han, att de politiska förhållandena skola börja att utveckla sig i England, först sedan kriget brutit ut. Flera medlemmar önskade, att till alla trogna slesvigare skulle utgå från regeringen en törklaring, att hon ej skall gå en tum längre tillbaka, för att dymedelst stärka dem och upprätthålla deras mod. Konseljpresidenten förklarade äfven, efter gjord förfrågan, att regeringen förklarat sig löst från alla föregående eftergifter, sedan nu bemedlingsförslaget förkastats; och han tillade, att regeringen endast gått in på ett territorialt afträdande, utan att vilja på något sätt uppställa nationalitetsprincipen som norm I landsthinget valdes samma dag till ordf. fabriksegaren Bruun och till v. ordf. konferensrådet Madvig. Enligt berättelser från Jutland koncentrera sig prenssarne i stora massor omkring Hobro, i norra Jutland vid innersta spetsen af Mariagersjord några mil söder om Ålborg. Det skall vara preussarnes afsigt, att från Hobro först försöka öfvergången öfver Limtjorden till Vendsyssel. Redan d. 22:dre d:s såg man från Morsö preussiska pickelbhulvor på Sallingsidan, der de troligen skulle undersöka, huruvida en ötvergång till Morsö skulle kunna utföras. Till Langeland väutades å norra delen af ön d. 26:te några danska regementen, för att skydda ön mot möjlig öfverrumpling. I Middelfart på Fyen hyser man allvarlig fruktan för ett bombardement af de i och omkring Fredricia stående tyska trupperna. Innevånarne ha derföre börjat utflytta ur staden med sina värdefullaste egodelar. Till Koldingfjord vid Middeltartssundet, som skiljer Fyen och Jutland åt, ha anländt tvenne preussiska kanonbåtar, hvilka der stött — 22xXä —L—T——————— — —— — — —— — —————— ——— ————— — — —— — AA på grund och ännu i går icke kommit flott. Det torde väl vara temligen troligt, att de bli båda en god pris för danskarne. Kolf Krake har redan ångat dit, för att, obekymrad om tyskarnes batterier i land, taga de båda kanonbåtarne om vård. Det är emellertid betecknande, att dessa kunnat, oaktadt Danmarks sötverlägsenhet till sjös, våga sig ända dit upp. Enligt underrättelse från Hamburg af d. 24:de d:s, har den österrikisk-preussiska eskadern lemnat Cuxhaven och gått till sjös med, efter hvad man tror, kurs till en början på Bremerhaven. En ny österrikisk pansarfregatt -Adria har fått ordre om att bege sig till Nordsjön; pansarskeppet Max är redan under väg. De af preussiska regeringen i Ame