Göteborgsposten – 25 juni 1864, sida 1

innan kostym, skarpskytteuniformen, ty kl. 34 vå 8 e. m. började bataljonsexercisen med full vackning och i stor parad. Innan vi i vår tid jfvergå till detta ämne och hvad dertill höer torde böra påpekas det lindrigast sagt passande prejningsförsök, hvilket vid detta ilh älle ådagalades af väktarne vid bommen i St ghergsliden. Ögonblickligen sedan sriv. hrandkåren passerat förbi på väg till staden, insåg den alltför nitiske väktaren att tilltället var inne att återgå till uppbärandet af afgilcn för de åkdon, som passerade förbi hans spejande blickar. Några personer, af hvilka len ene framvisade sin bricka såsom beställningsperson vid en af stadens sprutor, helsades, då de i öfverensstämmelse med den vid eldsvåda gällande ordningen vägrade att erlägga afgiften, med ganska ohöfliga epiteter såsom knussliga herrar och mera sådant. Oaktadt den regndigra väderleken samlades skarpskyttekåren på bestämd tid å exercisheden. Visserligen behagade Jupiter Pluvius att hedra de hurtiga skarpskyttarne. hvilka komplett utrustade togo sig särdeles ståtliga ut, med ätskilliga ganska respektabla regnduschar, men det oaktadt pågick exercisen under hela aftonen, hvarvid hufvudsakligen vaktgöring o. d. öfvades, I onsdags var sista öfningen före utfarten, under ett ofantligt tillopp af menniskor, och i går morse ilade truppen vid godt mod, fortskaffade af den frustande ånghästen till Halsberg, derifrån den med apostlahästarnes tillhjelp vidare fått fortskaffa sig till sin bestämmelse Sanna hed. Tupparne måste dö utbrister källarmästaren, rådmannen och samhällsgrundpelaren Kork i Blanches roliga lustspel Stockholm, Westerås och Upsala och samma för de olyckliga ottesåglarne hotande intention ha vi i dagarne sett uttryckt i en hyresannons, hvarest bland vilkoren särskildt uppgifves: att ingen hyresgäst tillåtes att hafva hundrackor eller galande tuppar. Straxt ofvanför heter det att bl nd lägenheterna äfven finnes en källare passan de till nederlag. Hvilket ominiöst uttryck för eder, j arme fyrbente svansviftare; och j stolte envåldsherrskare i hönsgårdens seralj, för eder är det lika galet! Från våra badorter berättas att nöjena ännu icke velat taga riktig fart, tillfölje af den ostadiga väderleken. I Marstrand har dock kanonångbåtsflottiljens kryssande på redden gifvit anledning till åtskilliga muntra fester dels i badhussalongen vid dansmusikens sprittande toner och dels på Alphyddan vid sång och champagnekorkarnes i mångas öron likna harmoniska smällar. Från Strömstad berättas att å en af de utanför badhussalongen befintliga anslagstaflorna befinner sig följande med diplomatisk noggrannhet afkopierade mystiska Savis till allmänheten: Respektive Badgåster m. fl. nnderrättas att i mälaremästare Björckmans hus (det öfversta utanför södra Tullen) där stadens Bokbindare bor, visstas äfven en ogift man, hvilken i flera branger åtager sig lofliga uppdrag (skrifning Ec.) mot billigt arvode, då adresse blir dit inlemnad eller munterligen tillsagd. Cagerade saker iakttagas med noggrannhet. Mången husmoder, som skickar sin jungfru till fiskflotten för att skaffa någon läcker fisksort till ett stundande större eller mindre kalas, börjar säkerligen så här: Först och främst skall du se efter om der finns någon pigghvirsvel, pigghvarfvel, piggvar eller hvad det heter-. Och i samma okunnighet om hvad denna gourmandernas lifrätt egentligen heter och huru benämningen derpå egentligen statvas, sväfvar säkerligen mången i ortografien mera bevandrad (om förlåtelse, mina damer!) En dansk vetenskapsman, protessor Steenstrup, har emellertid nyligen i en athandling om -Skjwvheden hos Flynderner, gifvit en, som det vill synas, nöjaktix upplysning i den be niga frågan om härledningen och rätta staf,