Göteborgsposten – 25 juni 1864, sida 1

Ett röfvarenåste på heden. (Öfvers. fr. Engelskan.) Måhända skall man kunns se på mig att jag varit soldat, ty helt visst har den som en gång varit i aktiv krigstjenst någonting i sitt sätt, som påminner derom. Jag har luktat krut mer än en gång. Jag tjenade nio år vid ett fysilierregemente som tjenstgjorde i Canada. Etter att ha hunnit sergeantsgraden, blef jag sårad i en strid med kaffrerna på Cap och hemsänd med pension. Med min återvändande helsa återkom äfven min naturliga motvilja för sysslolöshet, och sedan jag mycket missnöjd med mig sjelf gått någon tid och gjort intet, lyckades jag slutligen få sysselsättning som bokhållare på Longleys jernvägsstation. Man förlorar ingenting på att ej känna till nejden kring Longley, ty ett mera eländigt distrikt af ofruktbara kullar och vilda hedar är ej lätt att finna, och de råa bönderna som utgöra befolkningen, äro ej mera tilldragande än det land de bo i. Bland de få bekantskaper jag gjorde under det år jag tillbragte derstädes, var en ung man vid namn Carston, son till en rik får