Göteborgsposten – 22 juni 1864, sida 1

tringsväsendet och hennes pension i Upsala; stod i högt anseende. Om tru Idström har jag mig föga bekant, men har anledning tro att hon passar för sin plats eller platsen för henne. Allt synes sålunda lofva det bästa för vårt nya fruntimmers-seminarium och man hyser om dess framtid, under de här nämnda personernas ledning, stora förhoppningar. Likväl må jag icke dölja — och sådant antyddes i förra brefvet — att händelser hafva före-. fallit vid ifrågavarande anstalt, hvilka tyda på dels bristande enhet i densammas ledning, dels en omisskännlig tendens hos föreståndarinnan till ett allenastyrande, som ej rätt väl låter sig förena med institutionens anda och syftning. Vid afslutandet af seminariets läseår d. 31 Maj tillkännagaf generaldirektören Huss i afskedstalet, att de dittillsvarande lärarne — hvilkas flit, nit och skicklighet på det vackraste vitsordades — ej vidare kunde användas. Skälet är att från och med nästa höst tillträdas lärareplatserna af fast anställde lärare med bestämda löner och lektionstimmar. Om de förre lärarnes afskedande vore mindre att säga, enär de äro äldre, i andra värf anställde män, af hvilka de fleste icke skulle kunnat antaga fasta lärareplatser med bestämdt föreskrifna undervisningstimmar vid seminariet. Men hvad som gaf lärarne anledning till den mest rättmätiga förtrytelse var, att de först på afslutningsdagen blefvo underrättade om sitt afskedande. En sådan ogrannlagenhet vore nästan otänkbar om den icke funne sin förklaring uti ett hemligt motiv: föreståndarinnans ifver att utan några invänningar och resonnemanger kunna genomdrifva anställandet af just de lärare, på hvilka hon långt före afslutningsdagen hade fullständig lista uppsatt. Att så behandla män sådana som kyrkoherden doktor Rothlieb, rektorn vid Stockholms Lyceum mag. v. Feilitzen, föreståndaren för den s. k. Wallinska flickskolan, hr Stahl, de ertarne lärarne magister Schick, lektorerne vid Carlberg mag. Tham och hr Kramer m. fl. är ingalunda värdigt. Flere af dem hafva med erkännansvärd oegennytta läst extra-timmar gratis med eleverna, såsom t. ex. rektorn v. Feilitzen, hvilken tru Thengberg hade lofvat att hon till hösten skulle söka bereda flera timmar för svenska språket — och så affärdas han plötsligen vid vårterminens slut. Under föregående terminer och innan fru Thengberg blef föreståndarinna hade lärarne tre gånger hvarje termin lärare-kollegium för att gemensamt rådgöra om plan och den för läroanstalten förmänligaste samverkan. Höstterminen hölls blott ett enda lärare-kollegium och sedermera har fru Th. funnit dessa sammankomster helt och hållet öfverflödiga. En brytning mellan föreståndarinnan och lärarepersonalen blef en nödvändig följd deraf, att fru Th. var fast besluten att åt läroverket gifva en alldeles ny organisation, hvartill hon utan tvifvel måste haft ecclesiastikministern hr Carlsons och byråchefen hr Nordvalls samtycke. De förre lärarne följde en friare plan; eleverna hade temligen stor latitud i valet af hufvudämnen och det hela liknade mer akademiska lärokurser än en strängt på sida och minut bestämd skolundervisning, sådan som nu skall införas och vid hvilken ingen valfrihet eger rum. Till den friare åsigten hör ännu direktionsledamoten och tillika läraren vid anstalten, frih. Fock, hvilken önskar se denna utveckla sig i den riktning, dess grundläggare rektor Siljeström förut ga åt densamma. Han ville, när det nya syste: met kom på tapeten, taga afsked, men före ståndarinnan bad honom stadna qvar och lot: vade att hon — Aon! — i sådant fall skulle — se