Göteborgsposten – 21 juni 1864, sida 2

att i detta sall såväl dementera den PalmerSton-Russellska taktiken som ställa sig väl med och omfatta Napoleons ide. Nordstatsregeringen i Amerika har offent liggjort den diplomatiska korrespondens, som tramkallades deraf, att representanthuset Washington d. 4 april beslöt, att aldrig skola erkänna kejsardömet Mexico. Den franske dn i Washington, Geofroy, hade ej väl fått underrättelse om detta beslut, förrän har vände sig till utrikesministern Seward med förfrågan om hvad det hade att betyda. . Har fick till svar (och instruktionerna till Dayton Förenta Staternas representant i Paris, vore af samma innehåll), att det ifrågavarande be slutet visserligen är ett uttryck för det ame rikanska folkets enstämmiga åsigt, men dei är en annan fråga, om det också kan nu ge: nast bringas till utförande. Representanthuse hade uttalat sig, men senaten hade ännu icke anslutit sig till dess förklaring, och äfven on båda kamrarne vore eniga, kunde presidenten som den exekutiva makten ensam tillkommer endast dritvas till att utföra beslutet, om hela kongressen med två tredjedelars majoritet : hvardera kammaren ännu en gång beslöt det För ögonblicket har presidenten alldeles icke för atsigt, alt afvika från den politik, som han hittills följt i afseende på Mexicob, och fran ska regeringen skall dessutom i rätt tid er hålla underrättelse om hvarje förändring i hans plan. Innan dessa instruktioner ingingo, hade Dayton d. 21:ste april begifvit sig till franske utrikesministern Drouyn de Lhuys, som genast vid hans inträdande mottog honom med frå gan: Hringar ni krig eller fred? Gesand ten hade i sitt svar på egen hand förklarat att det alldeles icke kunde vara tal om krig emedan det af representanthuset fattade beslut icke ändrat något i presidentens hållning. den franska interventionen i Mexico följes visserligen med stort missnöje af det amerikanska folket, men det har ju franska regeringen redan länge vetat, och hon kan derföre ej undra öfver beslutet. Droyn de Lhuys hade emellertid just tagit detta beslut på den allvarliga sidan, och Dayton underrättades nu, att det inom Sydstaterna väckt stora förhoppningar om en oåterkallelig brytning mellan Frankrike och unionen Då Dayton d. 30 april erhållit den amerikanske statssekreteraren Sewards instruktioner, aflade han återigen ett besök hos Drouyn de Lhuys och föreläste depescherna för denne, som derefter förklarade sig nöjd och endast omsporde, hvad senaten ej skulle göra, då den finge del af be slutet. Daytones åtgärd har fullständigt gillats af Seward. Ännu i slutet af maj hade sena ten afgjort, hvad den skulle företaga sig i an. ledning af andra kammarens beslut. I sammanhang härmed kan anföras, at: den engelske gesandten i Washington, lord Lyons, i sina sista depescher hättigt beklaga sig öfver nordregeringens hållning och äfver synes vara missnöjd öfver att han genom si na instruktioner är förhindrad från att upp. träda med kraft mot Lincoln. Han yttrar bl a., att då s. n. ej en casus belli inträdt i förhällandet till Förenta Staterna, så vet han icke, när ett sådant sall öfver hufvud skulle inträda. Senare har det utskott inom representantkuset, som bereder de utrikes angelägenheterna och till hvilket ofvannämnda brefvexling mellan Seward och Dayton blitvit öfverlemnad, förklarat, att kongressen allena eger att diktera hvilken politik som skall i sådana lall följas, och instruerat ordf., mr Davis, aut uppsätta ett betänkande härom, hvilket skall åtsöljas af en resolution, som upprepar det förut uttalade beslutet med protest mot en monarkis upprättande i Mexico. Finanssekreteraren Chase har underrätta! om utfärdande af inbjudning till ett nytt e prets lån å 75,000,000 dollars, hvarå räntar skall betalas i guld. Iånet skall inlösas til d. 30 Juni 1881. I Georgien har nordgeneralen Sherman alljemt förföljande sin motståndare Johnstone hunnit fram till Atlanta, der den senare stål törskansad, och hade för afsigt att med sna raste der angripa honom. Lyckas Shermar komma i besittning af Atlanta, har han der med i sina händer den vigtigaste samman bindningspunkten för jernvägarne i Georgien på samma gång han beröfvar sydtrupperna denna trakt deras förnämsta förrådsbod.