Göteborgsposten – 18 juni 1864, sida 1

Blommornas älsklige skald, den blifvande diktaren af Lycksalighetens G, Per Daniel Amadeus Atterbom, satt en dag vid sitt skrifbord i Upsala, törsänkt i poetiska funderingar. Visserligen var den unge, ljuslockige Apollosonen ännu blott student, men han hade redan då i Phosphoros, tidskriften med det glödande innehållet och de eldröda permarne, börjat sitt vikingatåg mot det fransyska, konstlade och uppstyltade manret inom diktkonsten, hvilket vunnit fast fot på svenska Parnassen och afgjordt erkännande inom den vittra areopagen — Svenska Akademien. Den knappast tjugoårige omstörtaren af tidehvarfvets då herrskande poetiska smak var som bäst i farten med nedskrifvandet af ett af dessa mera formfulländade och klangfulla än innehållsrika och rimoch resonliga qväden, genom hvilka