Göteborgsposten – 11 juni 1864, sida 1

nan plötsligen kände foten slinta och med eller mot sin vilja gjorde ett komiskt krumsprång, hvilket dock kanhända snart öfversick i en tragisk kullerbytta? Ilela denna kombination af temligen riskabla cvolutioner berodde derpå att stenläggningen midt på torset belann sig i ett högst miserabelt skick, nvilket vi äro törmåtna nog att förmoda ännu nugon tid kommit att sortsara för den händelse icke II. M:ts ankomst varit signalen till syllandet al den fatala gropen. Om oskyldiga vandrare och uttröttade dragare för åkarekärror och hyrkuskdroskor under månader hållit på att bryta benen af sig, hvad mer? — len tänk om något af de ädla djuren för H. M:ts eller svitens ekipager händelsevis snafvat, hvilken skandal! Gropen är emellertid nu fylld — och dermed nog. Vi nämnde hyrkuskdroskor; hvadan kommer det sig månne att icke dessa, i likhet med hvad öfverallt eljest är fallet, äro sörsedda med nummer, på det att någon kontroll måtte kunna gifvas för den händelse att, hvilket icke precist hör till sällsyntheterna, någon anledning till klagomål öfver körsvennerna skulle kunna ega run Det har sig icke så lätt utt i en hastig vändning eller en mystisk halfdager kunna så noga inpregla fysiognomien på den med hvilken man haft något obytt, hvaremot ett nummer är både lätt urskiljdt och lätt ihågkommoet. Skarpskyttekåren har nu börjat sina öfningar i bataljonsexercis under ett stort, men temligen hindersamt tillopp af åskådare. Det vore högligen önskvärdt om isynnerhet den yngre delen al det uppväxande slägte, hvilket i Paris benämnes gaminer, men i Sverige har ett mindre klingande namn, behagade upphöra att anse dessa öfningar uteslutande vara arrangerade till deras förlustelse. Skulle de icke vilja en gång för alla sluta upp med att genom ohyssadt skrän störa allvuret i de vapenöfningar, hvilka de sjelfva borde inse ha en stor och värdig betydelse, förespå vi att dem kommer att gå på ändalykten illa, ty vi antaga att deras föräldrars och målsmäns uppmirksamhet endast behöfver fästas härpå, för att de genast skola inse behofvet af att gifva de vanartiga bytingarne en lämplig upptuktelse.