Göteborgsposten – 9 juni 1864, sida 1

— — — — — — — — ——— — — — ———— stikn;fdtswco—.— välden! Men till zigenaren har han sagt: du är öknens son och frihetens vind blåste så häftigt den dag du föddes att den kullstörtade ditt tält och upprörde ett haf af sand under hvilket städer och byar försvunno vida omkring. Jag har gifvit dig örnens blick och den arabiska hästens snabbhet och lejonets obetvingeliga mod. Lik fregattfågeln som tillryggalägger en mil med ett vingslag, vill jag att du skall vara den evige pilgrim som far från ena ändan af verlden till den andra. Ditt fädernesland skall vara verlden, och detta fädernesland skall ej hafva annan gräns än den azurblå horizonten som jag gifvit det. Lemna åt vanliga menniskor omsorgen att bilda städer och utstaka gränser; du må gå framåt! Gå oupphörligt, utan uppehåll, och må rigenarnes söner vara verldens nomadkonungar! Zigenaren Amris folk lyssnade med hänförelse. — Bröder, fortfor ytterligare den unge konungen, om det emellertid finnes någon bland er som saknar gamla England, någon som förlorat vår stams lust för det kringsväfvande lefnadssättet, må han resa sig upp! jag skall ej tvinga honom att följa ... Men ingen rörde sig, och ett rop, ett gemensamt enhälligt rop skallade: — Lefve Amri! lefve vår konung! — Nåvil, bröder, sade Amri, låtom oss då afresa! Han tog en brinnande fackla och svängde den ett ögonblick öfver sitt hufvud. Det var den signal man med otålighet väntade ombord på Fowler, som genast satte ut sina båtar.