Göteborgsposten – 9 juni 1864, sida 1

söta tårtor — detta var outhärdligt och Venu sjelf skulle icke kunnat ostraffadt företaga si något sådant. ———— Göteborg d. 9 Juni 1864. 1. M:t konungen anländer i dag på för middagen till eskadern på Hakefjorden. Än nu i går afton saknades bestimda underrät telser om timman för II. M:ts ankomst, me man förmodar att den kommer att ske omkring kl. 12 midd. Genast derefter försiggår re vyen. På e. m uppkommer H. M:t till sta den, och lärer en våning i hr Oscar Dicksons hus vid Nya Alleen under vistandet härstädes vara ställd till H. M:ts förfogande. Den bal som i aftor. gifves å börsens festivitetsväning tager sin början kl. 8. I anse. ende till arrangementer för aftonens festligheter hålles handelsbörsen i dag ej öppen på vanlig tid. Ilertiginnan af Östergötland jemte arffurstarne anländer hit till staden om Lördag, med snälltåget från Stockholm, och tortsätter härifrån resan till statsrådet v. Platens egendom Kulla-Gunnarstorp vid Helsingborg. Göteborgs friv. skarpskyttekår tortsätter nu om aftnarne med nit å heden sina öfningar i de till allvarlig vapenlek hörande delar. Det oförminskade antalet af såväl dem, hvilka deri deltaga, som af åskådare, vittnar faktiskt om, att saken, långt ifrån att afmattas, fortfarande omfattas med intresse och kan anses till fullo hafva vunnit sin nödiga konsistens. Nyhetens behag finnes ej mera, men deremot är öfvertygelsen om skarpskyttesakens nödvändighet för landet så mycket djupare rotad i hela folkets inre. Det är ur denna öfvertygelse, den lifskraft utgår, som manar till bildardet af ständigt nya kårer, under det på samma gång de redan färdigbildade hållas vid makt genom i dem ingående rekryter, hvilka dels öka den bestående numerären, dels fylla de luckor, som uppstå genom utträdande medlemmar eller opåpasslighet af dem, hvilkas lust och hog ej ligga deråt eller äro af sina medborgerliga och sociala bestyr förhindrade från att egna åt öfningarne den tid, som vederbör. Det måste kännas angenämt för fosterlandsvännen att nu se början till ett godt resultat af den idå, hvars uppkomst och utveckling han kunnat under en jemförelsevis kort tid följa. De röster, som dels helt och hållet ientliga, dels tviflande höjdes mot skarpskyttesaken, hafva alldeles förstummats. De farhågor, som hystes för att armåen skulle med motvilja se rörelsen, hafva bevisat sig vara srundlösa. Armåen och skarpskyttekårerna vwärtom gå hand i hand med hvarandra. För sin sak lifvade och aktade officerare stå i spetsen för de olika kårerna, som ur armeens gna leder erhållit och fortfarande få sina nstruktörer. Det är åsynen af detta goda örhållande, närmast alstradt af den gemensamma kärleken till ett älskadt fosterland, som yttermera stärker öfvertygelsen om att Sveige varit nog lyckligt, att häri påträssa just len rätta vägen, hvarå dess försvarskrafter öra ordnas och med hopp om framgång kunia ställas på den ståndpunkt, som motsvarar shofvet och uppfyller det åsyftade ändamået. Hvad särskilt Göteborgs skarpskyttekår ngår, eger den i sin öfverbefälhatvare en niisk och oförtruten ledare och vän, som synarligen med kärlek omfattat rörelsen och derned äfven i stor mån medverkat till den samnanhållning och förkofran, hvarom kårens nu ågående öfningar bära vittne. Kårens talrika och väl inöfvade, af egna nedlemmar bestående musikkår gifver genom