— Se här en börs, sade doktorn. hegif dig till Singapour och visa dig aldrig mer i Caleutta. ö Sir Robert Walden hade lyssnat till negerns berättelse. — Du skall återupprepa detta för konungen, är det icke så? sade han. — Ja, ers nåd. — Är du kristen? — Ja. — Vill du svära vid din själs frälsning att markis Roger är död? — Ja, ers nåd. — Kom med mig, sade sir Robert. Negern lemnade sin disk, tog en passande drägt och följde sir Robert Walden, som lät honom stiga upp vid kuskens sida, till hvilken han yttrade: — Till S:t James palats. En half timma senare inträdde sir Robert i palatset. Oaktadt kl. var nära nio på aftonen, rådde en viss uppståndelse i palatset. Officerare kommo och gingo, betjenterna korsade hvarandra. På hvarje ansigte visade sig ett uttryck af bestörtning. Baroneton hann fram till smärummen något förvånad. En skotte höll vakt vid dörren: — Man får ej inträda! sade han. — Ursägta, svarade sir Robert Walden, jag har ett audiensbref. — Från hvem? — Från konungen.