sycjtehurhy d. 3 Juni 1864. Konferensen hade i går sammanträde. De resolutioner, som derå fattats, föreligga naturligtvis ännu icke; men om vi få döma af hittills på både allmän och enskild väg erhållna upplysningar, ha vi, hvad den danska frågan angår, fred att vänta. Tyvärr tyckes man vilja ställa denna på en så lös basis, att frågan i ech för sig sjelf innebär fröet till nya stridigheter. Alla makter synas nemligen vara öfverens derom, att Slesvig skall delas och befolkningen i de från Danmark afskiljda delarne sjelf bestämma under hvilken herrskare den vill höra. Vi hafva förut så många gånger protesterat mot den godtycklighet, som ligger i en resolution af denna art, att vi anse oss icke behöfva vidare derom orda, isynnerhet som vi helt nyligen påpekat det för oss sjeltva möjligen farliga precedensfall som denna sönderstyckning innebär. Då emellertid en aktad dansk organ går ända derhän att den förordar samma åtgärd, kan man från svensk sida ej deremot uppresa något hinder, isynnerhet som vår regering intet gjort för att skydda den Eidergräns, som en gång utgjorde hufvudpunkten i dess politik, innan entaldiga dynastiska spekulationer började spela för stor Al rRRRRRRRRRRRRA — rrrr