Göteborgsposten – 2 juni 1864, sida 2

skoper ned i Pondichery och beslöt att i åtta år vänta på Veneris nya passage, hvilken bor de ega rum 1769. Detta år inföll slutligen. — Behöfves de väl säga att ifrån April månad befunno sig Le Gentil och alla hans instrumenter instal lerade på spetsen af ett berg från hvilke man utan hinder i hela dess vidd skådad den ständigt klara himlens azurblåa hvalt Nåväl! I det högtidliga ögonblicket och då Le Gentils hjerta klappade af rörelse tilldrog sig ett fenomen, oerhördt i Indien och i synner het vid denna årstid: en helt liten sky be slöjade solen under hela tiden som den astro nomiska sekularhändelsen försiggick, hvarefter den liksom ironiskt åter upplöste sig till in tet. — Förtviflad måste Le Gentil återvänd: till Frankrike utan att ha sett Veneris pas sage och utan hopp att få upplefva den dag då denna tilldragelse förnyas, ty som sag nästa gång detta skulle ske var år 1874. Andligt bedrägeri. En italiensk tidning lemnar följande intressanta upplysningar om helgonreliker: Det finnes i de italienska klostren, kyrkorna, kapellen etc. 63 fingrar al Hieronymus, 1,600 ben af S:t Paneratius, 13 armar af S:t Stephanus; men det utomordentligaste af alla helgonen i detta slags mångfaldighet är dock S:t Ignatius. biskop af Antiochien. Vi ha af honom 3 hela kroppar, 7 ben och 17 armar. Man torde derjemte härvid erinra sig, att legenden berättar om honom, att han blef uppäten af lejon!