Göteborgsposten – 27 maj 1864, sida 1

— Ursäkta, sade Bolton, men om ni vill, kunna vi sammanfatta saken i korthet. Jag vet om hvem ni talar: det är om kapten Lionel, markis ÅAcsburthons andre son. — Och hans ende arfvinge, återtog sir Robert Walden, efter den verklige markis Rogers död. Bolton betraktade den gamle gentlemanen med ett förbluffadt utseende. — Nin kära baronet, sade han, ni får ursäkta om jag icke nyss, då jag sammanträffade med er, genast märkte ert verkliga själstillstånd. Kom ihåg, jag är läkare för jövagsinta. Sir Robert fattade Boltons arm och kramade den häftigt: — Oh! sade han, ni vet bättre än någon att jag ej är vansinnig. — Hå! Jag skulle ej vilja försäkra det; isynnerhet om ni fortfar att upprepa dylika dumheter. Markis Roger död! jag såg honom ju nyss hoppa öfver stakettet till Withe-lHall. — Det är ej markisen. — Bah! — Det är den naturlige sonen till lord Asburthon och zigenerskan Cynthia. Bolton höjde på axlarne. — Aha! sade han, skulle ni också tro på det förtal, som blifvit utspridt af denna lilla Topsy, som ni gjort till er nitce? Sir Robert Walden betraktade Bolton och frågade sig