Göteborgsposten – 25 maj 1864, sida 2

Article Image
och anser sig berättigadt att alldeles oberoende af detta fördrag diskutera hvarje annan kombination. Att frågans lösning bör försökas i förening med de öfriga stormakterna, följer at Preussens ställning till dessa, emedan saken är af europeisk vigt: endast denna ställning har Preussen erkänt i slutet af sin förklaring af d. 31 Jan.; konferensens uppgift kan derföre icke vara någon annan, än att gemensamt uppsöka och förhandla medlen till freden. Man finner af detta utdrag, att Preussen i London förer segrarens språk, sönderrifver traktaterna och föreskrifver stormakterna konferensens uppgift och omfång. Den här antydda preussiska förklaringen af d. 31 Jan. är en note från Bismarck till grefve Bernstorff, hvilken (note) motiverar de allierade makternas inryckande i Slesvig med upprätthållande af bestämmelserna i öfverenskommelserna af 1851—52, hvarjemte äfven uttalas erkännandet af den danska statens integritet. Slutsatsen lyder sålunda: Om preussiska regeringen, tillfölje af förvecklingar, hvilka kunna uppstå, om danska regeringen fortfarande vägrar att uppfylla sina löften af 1852, eller tillsölje af andra makters väpnande intervention, skulle se sig nödsakadt att uppgifva kombinationer, hvilka ej längre skulle lemna ett resultat, som stode i proportion till de uppoffringar, händelserna skulle kunna ålägga de tyska makterna, skola inga definitiva arrangementer kunna vidtagas utan medverkan af de makter, som undertecknat londonerfördraget. Den britiska regeringen skulle då finna preussiska regeringen redo att skrida till en öfverenskommelse med densamma om den difinitiyvt giltiga lösningeu af dansk-tyska frågan. Denna mystiska slutsats föranledde lord Russell att redan d. 7:de februari anmärka i Ötverhuset: Det må öfverlåtas åt framtida händelser, att gifva oss nyckeln till en riktig uttolkning af den preussiske ministerns svar. Nu lemnar hr v. Bismarck sjelf den autentika tolkningen. Times wienerkorrosp. anslår Preussens utgifter för kriget mot Danmark till 40 mill. pr. thlr och Österrikes till minst 20 mill. floriner. Båda staternas regeringar ha derföre äfven tänkt på utvägaratt skalfa sig penningar. Österrike har utfärdat ett nytt lån, och i Preussen väntar man landtdagens sammankallande, emedan regeringen hoppas att den nu skall vara nog entusiasmerad för konungen och den herrliga armeen, att den skall bevilja alla möjliga fordringar, äfven af hr Bismarck. Det berättas jemväl, att Preussen erbjudit sig att betala Österrike såväl omkostnaderna för detta kriget som utgilterna vid Holsteins besättande år 1851, såframt Österrike till gengäld vill understödja Preussens planer om hertigdömenas annexion. Vid underrättelsen om den af danska flottan vunna sjöträffningen vid Helgoland d. 9 d:s har tidningen Nazione i Florens offentliggjort en beslutad, varm lyckönskningsadress till danska folket. Det heter i densamma bl. a.: Till de tappra danskarne! Den hjeltemodiga kamp, Danmark uthärdar med så underlägsna krafter, det sätt, hvarpå det anfallits, i strid mot hvarje civilisationens princip, hafva uppväckt rättvisa sympatier hos de civiliserade folken i Europa, hvilka beundra de tappra danskarnes manhaftighet och fasthet, och komma vårt tidehvarf på skam för den tröghet diplomatien visar inför en så olika och liflig kamp. Danskarne hafva i dessa dagar vunnit en seger öfver sina förtryckare, öfver en regering, som ej inskränker sig till att vilja underkufva Danmark, utan äfven frånstjäler Italien en af dess skönaste och käraste provinser. Undertecknade vilja ej låta detta tillfälle gå obegagnadt utan att sända det tappra Danmark en tillgilven helsning och en önskan, att nya segrar skola lyckas befria det från den gemensamme fienden samt framdrifva ur deras overksamhet de förnämsta regeringarne, hvilka det tillkommer att upprätthålla oberoendet och civilisationen inom Europa. Tillståndet i Slesvig är fortfarande sådant, som om det vore en af preussarne formligen eröfrad provins. Civilkommissarierna sysselsätta sig för närvarande nästan endast med upprättandet af ett slesvigt gensdameri, hvilket skall bli mycket talrikt och spännas som ett nät öfver hela landet, för att hålla ögon på folkets politiska rörelser och isynnerhet på danska spioner?. Denna nya preussiska uppfinning är naturligen närmast beräknad på det danska Mellanoch Nordslesvig och åsyftar undertryckandet af hvarje yttring af lojalt eller danskt sinne

25 maj 1864, sida 2

Thumbnail