Göteborgsposten – 23 maj 1864, sida 1

Article Image
anlände en profresa, som visade ett särdeles gynsamt resultat. Maskinen gjorde med 60 Åå ångtryck och utan expansion 184 slag i minuten. Äfven för denna ångslup är pannan profvad vid verkstaden med hydrauliskt vattentryck. Svensk-norska eskadern. H. K. II. hertigen af Östergötland har till den församlade svensk-norska eskadern, vid sitt öfvertagande af besälet öfver densamma utfärdat följande helsning, som å alla sartygen upplästes: Jag helsar eder, befäl, underbefäl och manskap på den mig i nåder ansörtrodda svensk-norska ekader. Uppsostrad ibland eder, under den tretungade flaggan, känner jag lifligt och djupt helgden af de band som fästa oss vid hvarandra, Med mången af eder eger jag gemensamma personliga minnen, med alla gemensamma föremål för vördnad och hängifvenhet. . 4I en allvarlig tid hafva vi här församlats på vår älskade Konungs bud. Likasom jag hyser den gladaste tillförsigt till eder pligttrohet och edert nit, så räknar jag ock på edert förtroende. Svenske och Norske vapenbröder! Genom ädel täflan vid fullgörande af vårt kall, genom ett allt fastare tillknytande af det fosterbrodralag som oss förenar, skola vi förtjena Konungens förtroende och medborgares aktning, samt såsom värdige söner af nordens frejdade vikingastam häfda våra flaggors ära. Lefve Konungen och saderneslandet!Enligt från K. M:t ingången befallning komma att härstädes afpolleteras från ångfreg. Vanadis sekonden, kaptenlöjtn. A. J. Afzelius, samt två till exercis kommenderade sekundlöjtnanter, och från ångkorv. Gefle en till exercis kommenderad sekundlöjtn., för att ofördröjligen begifva sig till Stockholm och derstädes anmäla sig, Afzelius i sjöförsvars-departementets kommando-expedition, de 3 sekundlöjtnanterna hos flottans stationsbefälhafvare, som eger att dem tills vidare använda. At eskadern qvarlågo här i går korvetterna Thor, Orädd och Geflc, hvilken sistnämnde anlände fredags afton, samt de norska och svenska kanonbåtarne, hvilka senare igår intogo kol vid Klippan. Rikets ständers bank. Af den öfversigt af Rikets ständers banks ställning, sammanfavtad efter 1863 års bokslut, som medföljer senaste Fredagsnumret af Posttidningen meddelar nämnde tidning nedanstående resums: Bankens inkomster och tillfälliga vinster för 1863 har utgjort 2, 432,534: 76 och då derifrån afdragas ränteutgifter, förvaltningskostnad m. m. utgörande 548,025: 9, återstå rdr 1,884,509: 67, hvarmed bankens kapital förökats under 1863; och då behållningen från 1862 var, efter afdrag af de till Riksgäldskontoret anslagne 5,000,000 rdr, 24,628,066: 10, uppgick bankens kapital vid 1863 års slut till 26,512,575: 77, hvaraf grundfonden, enligt senaste riksdagens beslut, belöpte sig till 25,000,000 och behållningen derutöfver till 1,512,575: 77. Bland inkomsterna må upptagas (i jemna tal) för fastighetslån 306,521 rdr; för Kreditiv, Manufakturdiskontens, Jernkontorets 83, 469; för försträckningar till Fihalbankerna 235,048: 59; för räntebärande papper 510,294; för Handelsoch Näringsdiskonten 741,993; för Allmänna Diskonten 368,042; för tillfålliga inkomster och kapitalvinster, deribland såsom vexelvinster 148,823 rdr, för Tumba bruk 9,641 rdr och af försalda 26,670 st. dukater 4,823 rdr; att af bankens redbarheter sedan årets början gångbart guld och svenskt silfvermynt minskats från 4,503,482 rdr till 3,359,003 rdr; utländskt silfvermynt från 687,974 rdr till 643,533 rdr; omyntadt silfver från 6,555,358 rdr till 5,232,963 rdr, deruti inberäknadt 151,776 rdr i guld; men deremot har det å Kongl. Myntet till myntning inlemnade guld och silfver ökats från 131,908 rdr till 785,351 rdr, och å utrikes ort innestående från 6,43 1,232 rdr till 7,220,676 rdr. Hela guldtillgången har ökats från 153,540 rdr till 2,425,111 rdr, hvaremot silfvervalutan förminskats från 18,171,042 rdr till 14,851,630, så att sammanlagda guldoch silfvervärdet, som vid årets början utgjorde 18,324,583 rdr, nedgått vid dess slut till 17,276,741 rdr; att bankens fordringar, utom statslånefonden, utgjorde 62,849,603 rdr, hvaraf i räntebärande obligationer 11,234,093 rdr, i fastighetslån 7,544,917 rdr, i kreditiver till Riksgäldskontoret, Kommerskollegium och Jernkontoret 4,650,000 rdr, i försträckning till filialbankerna 9,351,400 rdr; Handelsoch Näringsdi

23 maj 1864, sida 1

Thumbnail