Göteborgsposten – 20 maj 1864, sida 1

— Roger! sade hon. — Markis Asburthon! mumlade Simson. Nu ej längre markis Asburthon, utan zigenaren Amri, Amri, Cynthias son och stammens chef! svarade den unge mannen. Och Simson, bestört liksom Jean de France, böjde sig på knä inför sin herrskare. Roger tog då ett steg mot miss Ellen. — Dessa män ville döda dig, sade han; jag benådar dig, men på vilkor att du redan denna natt lemnar London och reser till sir Robert Walden i Skotland, och att du ej vidare tänker på att blifva Lionels hustru. Miss lllen nedslog ögonen. Roger vände sig mot Simson: — Du skall ledsaga denna unga siicka härifrån, sade han; du skall låta henne stiga till häst och följa henne ända till hotel Waldens portar. Simson bugade sig. — Gå! fortfor Roger i det han med en åtbörd bortvisade miss Ellen, och tillade vänd till Simson: ve dig om det faller ett hår från hennes hufvud! Simson tog miss Ellen i sina armar och bar henne ur grottan. Roger kastade nu en kall blick på Jean de France och yttrade: — Nu en förklaring mellan oss båda! (Forts.)