Göteborgsposten – 13 maj 1864, sida 2

kufvade eller sväfva i sara för att bli det, från Alperna till Adriatiska Hafvet, till Svarta Hafvet och Östersjön, sina ögon riktade på de båda vestmakter, hvilka gå i spetsen för den civiliserade verlden. Frankrike skall lika litet 1864 som 1859 upppgifva sin roll som civilisationens förkämpe. Men det finnes ingen tid att förlora. I Polen har man under mer än ett år deporterat och nedskjutit menniskor i massa ; vid Östersjöns kuster har man i 2:ne månader obarmhertigt utslungat bomber öfverallt, för att befrämja reaktionens sak. De män, som hylla konungadömet med Guds Nåde och tilibakaskridande i hvarje riktning, draga icke i betänkande, att slagta menniskor på valplatsen. Skall då civilisationens anhängare af alltför långt drifven menniskokärlek tillåta, att man så ostraffadt förqväfver mensklighetens nödrop i blodströmmar och beröfvar hjeltemodiga nationer den sista qvarlefvan af oberoende? Danska marinministeriet kungör, att tillfölje af den i London d. 9:de ingångna vapenhvila blockaden af Cammin, Svinemände, Wolgast, Greifswald, Stralsund, Barth, Danrig och Pillau upphäfts från och med den 12 d:s. Likaledes skall den under d. 18 och 27 sebr. samt 22 mars d. å. kungjord: blockaden af hamnar och inlopp i hertigdönena Slesvig och Holstein upphäfvas från summa tid. Under första veckan at innevarande månad hafva alla slesvigholsteinski tidningar och föreningar nästan uteslutande sysselsatt sig med att förbereda och agitea massorna till det stora folkmöte af d. 8 mj, som skulle bli kronan för alla demonstrationr mot stormakterna och londonerprotokollt. För att till Rendsborg locka en så talrr menniskomassa som möjligt, utdelades ifverallt fribiljetter till de 5 stora jernban-extratåg (3 från söder, 2 från norr), hvilh befordrade deltagarne i festen. I Kiel utelades 1,000 biljetter, i Bordesholm 100 o. s. . Cirkulärer från alla slesvigholsteinska komiter, ledande artiklar i tidningarne, broschyer och flygskrifter hafva i förväg bearbetat befolkningen rundtomkring i landet. Redan den 7 på qvällen nlände talrika festdeltagare till Rendsborg ill fots eller i vagn, i synnerhet turnare, stdenter och de s. k. Kampfgenossen. Frå Tönning inträffade ett extratäg med 1,40 deltagare från Ditmarsken och Eidersted. euverkers paradplats var prydd med slsvigholsteinska, tyska, preussiska, österrikiska hannoveranska och sachsiska flaggor; i den fdliga ändan af heden voro tribuner uppresta en för talarne, den andra för musiken. Kl.12 middagen d. 8 maj voro de flesta resandeanlända och efter en festlig inmarsch geom gatorna med musik och fanor samlade på aradplatsen, som var tätt packad med mennisor. Först sjöngs koralen Eine seste Burgderpå höll advokaten Wiggers inledningstat och uppmanade mängden att blotta hufvudaa, sträcka högra handen mot himlen och 3:n gånger ropa: ja! såsom bekräftelse på de molutioner, hvilka nu skulle uppläsas. De lya sålunda: De i Rendsborg församHe slesvigholsteinare förklara: 1. Vi hålla oryggltt fast vid vår goda rätt. Skiljda från Danmark, via vi ett fritt SlesvigHolstein under vår ärftlige hers Friedrich VIII. 2. Vi fordra, att landets represennter må beredas tillfälle att aflägga ett högtidligvittnesbörd om denna vår rätt. 3. Skulle srämmale makter godtyckligt besluta om vårt öde, då äro vbeslutna att våga det yttersta för vår rätt, hvilken redan förut en gång med vapen försvarat. 4. Föamlingen i Rendsborg uttalar det slesvigholsteinska lkets tack till de allierade arm6erna för den seggrikt utförda befrielsen af Slesvig. Men den är ätgn skyldig folkets ära och sjelfaktning, att uttala deifriga fordran, att det må forunnas det vapenföra anskapet att med våpnad hand deltaga i sortsätudet af detta befrielsekrig. Resolutionens antagide skedde på det sföreskrifna sättet genom hduppsträckning och dånande ja-rop. Det blöts att skicka den första underrättelsen härn till hertig Friedrich, den andra till förbidsförsamlingen samt den tredje till Wien h Berlin genom de Islesvigska kommissarierr Blott ett par tus slesvigare antagas I dock ha varit tillstädes. Summan af alla deltagarne i festen uppgifs till 50,000 personer (). De tyska ochlesvigholsteinska berättelserna om mötet är mycket svulstiga och öfverdrifna. Bredvid denna slesgholsteinismens knallseffekt förtjenar ställas annan, hvilken lemnar ett mycket betecande bidrag till de I preussiska agitationerna Slesvig, neml. en i staden Slesvig författapetition till konungen saf Preussen, hvilken nkringsprides i tusentals exemplar öfver hi hertigdömet, för att prydas med talrika uerskrifter och skickas Ttill Berlin. Petitionenförsta hälft innehåller sen svulstig lyckönskamed anledning af Dyppelsegren, genom hven det tyska namnet Åvunnit så mycket i aeende och ära. Det heter derefter vidare: