Göteborgsposten – 7 maj 1864, sida 1

Snö, hvilken enligt en viss tidning var af den besynnerliga sort, att den icke lemnade några spår efter sig på marken, kyla och blåst, blåfrusna ansigten, ända upp till hakan igenknäppta vinterplagg, muffar, pelskragar och amier till utvärtes bruk, varmt th och dito punsch till invärtes, några solstrålar på eftermiddagen, men kalla och kyliga som strålen ur en firad och likgiltig skönhets öga, ett dussin vandrare i Trädgårdsföreningen, bacchanaliska Evoö-rop från det inre af Loronsbergs restaurations lokal och några svaga försök till kägelspel i en ganska respektabel vinterkyla, — se der i korthet hufvuddragen af den första Maj, såsom den anno 1864 passerade i sjöoch stapelstaden Göteborg! Härtill skulle måhända äfven kunna läggas, att den på några ställen grymt svärtade och förnekade magnetisören Hansen, hvilken återigen annorstädes blifvit höjd till skyarne, på aftonen gaf en magnetisk sance på Nya Teatern. Utan att nu vilja inlåta oss i något vidare bedömande af hr Hansens så mycket omtvistade och at Stockholms läkare en corps energiskt förnekade förmåga att få folk att fälla ner rullgar