Danmark. För Fredricias utrymmande redogöres nu närmare i ÅFyens Stiftstidende sålunda: General Lunding (kommendant derstädes) erhöll befallning om fästningens utrymmande d. 26:te på förmiddagen och skred genast till befallningens verkställande, i det han samtidigt sökte ingifva fienden den tron, att besästningsarbetena fortsattes, samt befallde arbetarne kasta jorden högt upp i luften etc. Emellertid måste utrymmandet hafva blifvit röjdt för fienden genom 2:ne man, hvilka lupo öfver under natten mellan den 27 och 28 april. Österrikarne rörde sig likväl icke förr än d. 28:de på aftonen. Den 28:de om morgonen lemnade kommendanten Fredricia, efter det hela besättningen, med undantag af 3 eller 4 kompanier, blifvit bortförd. Innevånarne, af hvilka de flesta egendomsegarne kommit tillbaka, stannade på kommendantens befallning qvar i fästningen och ha väl ej heller något att befara för lif eller egendom, alldenstund det är österrikare och icke preussare, som besätta staden. Då öfverstelöjtn. Nielsen samma afton med de sista trupperna lemnade Fredricia, gaf han nycklarne åt saltkokaren Hansen, som tillika bekläddes med temporär polismyndighet. Det är således denne, som öfverlemnat fästningen åt österrikarne, hvilka ryckte fram tidigt i lördags morse. Det är ej mycket, vi måst lemna efter oss i Fredricia; det skall uppgå till c:a 200 t:r hafre, något hö och halm, 10 hästar, några gamla vagnar, en del bröd och potatis, och något tranaktigt fläsk; dessutom några gamla gjutjernskanoner, under det alla de nyare kanonerna äro borttagna. — Anda till sista tiden arbetades med stor ifver och omkostnader på verkens förbättrande. Den frist, fienden gif