på Jagt efter rymmaren, blef nu underrättad af 2 a te små gynnarne, hvar han befann sig, under det dei lredje stod på post för att se efter. om han åter skul e visa sig. Utkiken mottog polisen med den försäk Iran, att Nils ovilkorligen mäste vara under bryggan men vid närmare undersökning befanns fågeln ur bu: ren eller kanske, rättare sagdt, fisken ur nätet. I de närbelägna skeppsvarfvet fann man dock spår efte: honom; för att komma dit, hade han likväl måst vads i vattnet ända upp till halsen. Tillfolje af de spå han i sin vatterdrypande kostym gjort i den nyfallna snön, fann man att han vankat omkring på varfvet för att söka ett gömställe, men slutligen då detta icke lyckades, Klättrat öfver ett plank och fortsatt flykten utefter stora landsvägen. Här följde man med lätthet hans spår ända tills det mörkret inbröt. Då man nu insåg att det icke var möjligt att till fots följa honom, utskickades polisbetjening med häst och släda åt flera håll för att söka upphinna honom. Ändtligen kl. 4 på onsdagsmorgonen fick man honom i sigte, då han som förut nämnts, hunnit öfver 3 mil från Throndhjem. När han märkte att han var förföljd, kastade han sig öfver en gärdesgård och sökte att uppnå skogsbrynet, men han var synbarligen alldeles utmattad; polisbetjenterna ropade till honom att han icke skulle försöka längre att slippa undan, och kort efter denna uppmaning kastade han sig eller föll hufvudstupa omkull. Då hans förföljare kommo fram till honom, syntes han vara nog afsvimmad af trötthet; sedan han kommit i slädan iakttog han under en god halftimma fullkomlig tystnad, men slutligen bröt han ut i de gräsligaste förbannelser öfver sin dumhet att följa stora landsvägen; det lät som ett förtviflans tjut från ett bundet vilddjur. Han är nu, antagligen bättre bevakad, åter innesluten i sin cell för att undergå det honom ådömda straff. Falu postkontor. Såsom sökande till den lediga postmästarebefattningen vid Falu postkontor hafva inom ansökningstiden, som tilländalupit d. 18 d:s, anmält sig 14 sökande, deribland kontorsskritvarne vid Göteborgs postkontor O. Hemning och K. A. Zetterberg samt postmästaren i Alingsås C. W. R. v. Baum garten. En postkonvention har nyligen afslutats mellan Frankrike och Italien, hvarigenom penningeremisser på ett ganska enkelt sätt kunna ske mellan de båda länderna. Man inbetalar på ett postkontor t. ex. i Frankrike för en persons i Italien räkning 200 fres, hvilket är det högsta tillåtna beloppet. Postmästaren i Frankrike afsänder då till postkontoret i Italien ett qvitto, tillfölje af hvilket den ifrågavarande personen derstädes eger att genast lyfta samma belopp. — Ett annat fördrag i samma riktning lärer vara å bane, enl. hvilket samma metod för penningeremisser skulle komma att verkställas genom telegrafbyråerna i de båda länderna. Man inser lätt, vilka stora fördelar dessa båda nya åtgärder skola bereda isynnerhet den icke affärsdrifvande delen af allmänheten. Ett nytt arbete af Guizot. Den berömde författaren har nyligen fullbordat ettverk i 4 band med titeln Meditations relizieuses. Första bandet utkommer i Paris i början af nästa månad och behandlar de kristiga dogmernas väsende samt utgör en direkt rederläggning af Renans Jesu Lefnad. Det mdra bandet berör dessa dogmers forntid, det redje deras nutid och det fjerde slutligen deas framtid. För hela verket erhåller förfataren i honorar 80,000 fres.