Göteborgsposten – 26 april 1864, sida 2

en ösverlägsen fiende, som trampar hedernsälagar under fötterna, hånar folkrätten och kränker tillochmed mensklighetens enklaste bud vänder sig omkring mycket mera än en provins. Det är en strid för vår nationala tillvaro. Danmarks historia under den absoluta konungamaktens dagar är rik på sorgliga minnen af förlorade provinser, förlusten af vår stolta flotta, förlusten af systerlandet Norge, men ehuru derigenom försvagadt var Danmark likväl icke tillintetgjordt. Förlusten af Slesvig deremot, skall blifva begynnelsen till det urgamla danska rikets fullständiga upplösning. Qvarlefvorna deraf skola icke mäkta att uppbära bördan af en egen dynasti och af ett försvarsverk till lands och vatten. Norra Jutland måste blifva ett rof för Tysklands glupskhet och ödarne ett lätt byte för hvarje fiende. Derföre stå Europas, det fria Tysklands rättigheter på spel i detta ögonblick, då det skall afgöras om Östersjöns kuster efterhand nästan helt och hållet skola komma i absoluta regeringars våld. Den danska nationen, just i närvarande ögonblick åter upplifvad af frihetens heliga eld, full af lifskraft och midt i en blomstrande utveckling, måste derföre samla hela sin kraft i det motstånd, den gör; den kan icke uppgifva sin rätt, det krig, den förer, är en strid på lif och död. Vårt krig är ett heligt krig, som schweizarnes mot Carl af Burgund, som nederländarnes mot Spanien. Och i denna kamp låter Europa oss stå ensamma emot den öfverväldigande öfvermakten! Ensam stod år tappra här vid rikets gamla gräns, vid Dannevirensam måste den nu kämpa vid Dyppel och Fre. Alla fria nationer hafva på ett vackert och erkännansvärdt sätt uttalat sin sympati, men verksam hjelp, hvaraf vi äro mest i behof, har ingen erbjudit. Englands regering har icke lofvat Danmark understöd genom vapenmakt, men de råd som den, enligt offentliga aktstycken, gifvit oss synes oss enligt fredens lagar, förbinda den till att utsträcka sin mäktiga hand, när vi följt dessa råd och och våra fiender likväl kränkte, hvad denna regering sjelf har förklarat för rätt och billigt. Det finnes ingen öfverensstämmelse mellan den engelska regeringens ord och hennes handlingar. Våra fiender behöfva fortfarande endast att bega en ny orättvisa för att erhålla Englands i alla händelser passiva billigande af den straxt förut begångna. Mattet har aldrig blifvit rågadt. England dröjer ännu med att göra sin skyldighet, att uppfylla de förpligtelser en stormakt ålägger sig genom att taga en europeisk fråga om hand. Newcastle är den första stad i England, som har gifvit ord åt den tanken att England är skyldigt Danmark materielt bistånd. Vi bringa Newcastle vår tack derför och vi hoppas att ordet skall finna genklang i hvarje äkta engelskt bröst Sakernas sista vändning hota dessvärre dermed, att Danmark ännu någon tid blir lemnadt ensamt. Midt under kampen har man påtvingat oss en konferens, vid hvilken Danmark står gentemot samma öfvermakt som på valplatsen. Men Danmark har en billig fordran på bistånd till bevarande af landets sjelfständighet och nationalitet och England är den stormakt, al hvilken vi snarast våga vänta den. Blodets st, fordna oförrätter, gemensamhet i ider, hederns förpligtelser tala högt till England om ett kraftigt uppträdande för den danska saken, förrän det blifver för sent. Vi bedja Eder, hr mayor, att bringa Eder stads invånare vår helsning och att säga dem, det deras uppträdande har gifvit förökad kraft åt vår arm och styrkt vårt hopp om frälsning för vårt fädernesland rån denna hårda pröfning.