Göteborgsposten – 26 april 1864, sida 1

30 Juli 1862 upprättade plan och förslag till ny vägoch gatureglering inom de delar af Carl Johans församling, hvilka äro belägna utmed allmänna landsvägen emellan Stigbergstorget och vägen till Klippan. Oberoende af den nu meddelade fastställelsen bör dock af församlingens kommunalstämma tagas under öfvervägande den väckta frågan om anläggning af gata i rak sträckning från kyrkan till Stigbergstorget och dervid i första rummet tillses, huruvida icke sådana åtgärder redan nu må kunna vidtagas, att uppförande af nya byggnader i linien för den föreslagna nya gatan derigenom förekommes. Blockaden. Till Pillaus redd anlände d. 19 d:s danska ångfregatten Jylland samt ångbåtarne UHolger-Danske och Geyser, och kungjorde blockaden af hamnen. Enl. underrättelser från Danzig af 19 d:s hade till dervarande hamn inga danska blockadsartyg anländt å nämnde dag. Från Manchester skrifver Red:s korrespondent d. 21 dennes: Vi hafva åter diskontot uppe i 7 proc, men de omständigheter hvilka gåfvo anledning att befara en ytterligare höjning till 8 proc. hafva, åtminstone för närvarande, försvunnit, då penningeefterfrågan, ehuru stark, icke förorsakar någon vidare tryckning. Sedan detta års början hafva vi icke haft en så liflig marknad, hvarken här eller i Liverpool, som under denna vecka, troligen tillsölje af de fördelaktiga notiser som de sista posterna medfört från såväl Indien som China. Middl. Orleans noteras 27 d, Dhollera Surrat 21 2 d. Det svenska jernvägslånet alloteras i dag i London och första inbetalningen af 20 proc. skall vara gjord inom d. 28 dennes. Konferensen för reglerandet af danska frågan sammanträdde i går i London, men måste tillfölje at baron von Beusts uteblifvande uppskjutas till nästa måndag d. 25:te d:s. Det är ej troligt att Preussen och Österrike eller tyska förbundet efter Dyppels fall äro benägna att gifva med sig, och då lord Clarendons mission till Paris anses hafva haft det önskvärda resultat att återställa en fullkomlig entente cordiale mellan de båda vestmakterna, så är ej underligt om tron på ett europeiskt krig allt mer och mer tilltager här, ja af många önskas, såsom det enda medlet för återställandet af ett slutligt lugn i Europa. Man är här böjd för att tro, att detta är orsaken hvarföre Garibaldi helt hastigt återvänder till sitt hemland, utan att besöka någon af de många städer här i landet, som redan gjort storartade förberedelser för hans emottagande och der hans besök nu hör till de fromma önskningarne. Tidningarne hafva råkat i gräl om orsaken till detta Garibaldis hastigt fattade beslut; somliga påstå bestämdt att det härleder sig från hans lidande helsotillstånd, hvilket tillfölje af de ansträngningar för hvilka han är utsatt, betydligt försämrats, då deremot andra med visshet vilja veta att kejsar Napoleon påyrkat hans afresa. Detta senare bestreds på det kraftigaste af lord Palmerston i Underhuset, hvilken påstod att kejsaren var för högsinnad och ädel att kunna misstycka engelska folkets sympatier för Garibaldi, men att, om någon sådan påtryckning från Frankrike verkligen hade gjorts på engelska kabinettet, Hennes Majestäts regering skulle vetat att med värdighet tillbakavisa all utländsk inblandning i engelska folkets privata angelägenheter. Emellertid har Garibaldi under sitt korta vistande i England lyckats väcka allmänna opinionen till medvetande af, att det är godt och väl så länge man kan hafva fred och med förhoppningsfulla blickar emotse att mr Gladstones årliga budget skall utvisa stän