Göteborgsposten – 22 april 1864, sida 1

RS Rasa annen Annan Ånga frambringas för närvarande genom förbränning at kol, men kolet tager så mycket utrymme att större ångbåtars form och dimensioner derar till betydlig del bestämmes. Sjelfva Girea: Eastern, detta underverk at sjöarkitektur, betingades uteslutande till sin form och storlek af det utrymme som erfordrades för dess kolboxar. Problemet bestod i att bygga en ångare som kunde gå direkte hela vägen från kngland till Indien eller, med andra ord, som rymde tillräckligt kol för en resa at denna längd. Vid anställd beräkning fann man att detta vilkor endast kunde uppfyllas af ett fartyg om 22,000 tons, förande en laddning af 10,000 tons kol. Proportionen emellan kollasten och den öfriga är ej fullt så stor å vanliga ångare, men i alla fall högst betydlig. Persia, en af de bästa atlantiska postångbåtarne, har 3,500 tons drägtighet, men måste af denna uppoftra 1,400 tons åt sitt bränsle. Warrior uppoffrar af sina 6,000 tons 1,000 tons åt kolet. I allmänhet taget kan en krigsångare föra kol för omkring tio dagars fart med maskin. Detta är gränsen för en kapacitet, som dock vinnes med så stora uppoffringar, och man har af denna orsak försett ångarne med master och alla öfriga ett seglande skepps besvärliga tillbehör. Dylikt påhäng förminskar sjelfva skeppets skyndsamhet och lättskötthet; men då det till följe af bristande bränsle en vacker dag kan bli urståndsatt att. gå tör maskin och tvingas att segla, måste det för dylika ogynsamma fall vara försedt med dessa supplementära medel att bringa sig framåt. Det är således klart att om ett surrogat kunde uppfinnas för detta tunga och skrymmande bränsle, ett surrogat som toge utrymmet och drägtigheten mindre i anspråk, skulle vilkoren för ångbåtsfarten bli helt och hållet förändrade. Ett sådant surrogat har man nu föreslagit i bergoljan eller petroleum. Så vidt vi kunna döma är denna olja en nära nog lika vanlig produkt i jorden som sjelfva stenkolet. Detta första och oundgängliga vilkor för användande af petroleum, synes vara fullkomligt afgjordt. Om bergoljan för öfrigt kan begagnas i stället för kol, finnes det i tillräckligt stora qvantiteter för att användas i dess ställe. Om en sådan substitution skall visa sig verkligen praktisk eller icke, våga vi ej förutsäga, men vi kunna uppgifva hvad som blifvit gjordt för pröfningen af denna teori. Nordamerikanarne ha tillsatt en komitå för att undersöka saken och i denna komite insattes öfvermgeniören i Förenta Staternas flotta. Kommitterade ha ingifvit sin berättelse och i densamma förklarat, det bergoljan utom allt tvifvel egde en ångbildande kraft som vore mer än dubbelt så stor som antheracitkolens och att ånga genom användning af förstnämnde bränsle kunde frambringas på mindre än halfva den vanliga tiden. Detta är mycket; men komitåen säger icke heller mera. Huru bränslet skall anbringas under ångpannan, antingen i små brännare eller i någon särskild, för ändamålet afsedd form, omnämnes icke, ehuru man uppgifver att en amerikansk firma patenterat ett förtarande för användande af materialiet till ifrågavarande bruk och att patentet just vore det som at komiteen blifvit undersökt. Sedan komitten omnämnt bergoljans stora kraft rekommenderar den att verkliga experimenter måtte företagas med den nya uppfinningen. Det finnes emellertid en invändning emot bruket af petroleum, på hvilken vi väl knappast behöfva rikta uppmärksamheten. Petroleum är ett ämne som på så oroande sätt är utsatt för nära nog af sig sjelf framkallad explosion att det tillochmed är farligare än sjelfva krutet. En dylik last af bränsle är således utan tvifvel högst obehaglig att ha ombord på en oceanångare. -3333. 5 ÖH IEEE ue EEE 4