Zigenarnes KonungGb;). Roman af Ponson du Ierrail. — Klockan är tre på morgonen, sade han, dagen skall snart inbryta. Låtom oss vänta, dödgräfvarne skola komma med dagen, och jag skall kunna undkomma. Han satte sig bakom en idegran planterad ej långt från porten och började begrunda. Ty dittills helt och hållet upptagen af att söka undkomma döden hade han blott helt obestämdt tänkt på det uppförande han borde iakttaga då han väl blifvit fri. Vid skenet af månan som snart skulle försvinna undersökte Jean sina kläder hvilka voro i trasor och betäckta af blod och smuts. — Om jag försöker klättra öfver muren, tänkte han, skall jag kanhända bli anhållen af en patrull som kan taga mig för en tjuf och mördare. Han skall arrestera mig, och jag skall blott ha utbytt fängelse. Derföre är det bäst att vänta. Han fördjupade sig i drömmar; plötsligt uppflammade hans öga, och ett förskräckligt leende sväfvade på hans läppar: — Jag skall hämnas, sade han för sig sjelf. ) Fort fr. N:o 89